Det är inte bara jag som längtar efter Tim Burton's tolkning av Alice in Wonderland eller hur? Vi är många som har sett de underbara filmer han gjort tidigare. Särskilt tillsammans med Johnny Depp, som i den här filmen spelar The Mad Hatter. Till min förtjusning verkar just den karaktären få en mer betydande roll än i tidigare versioner. Filmen har premiär i Mars nästa år, men redan nu finns en trailer ute. Visst blir man ännu mer fruktansvärt sugen på filmen? Jag vill se den nu!

Jag sa förut att jag hade EN idé va? Nu tog jag den. Jag hade några idéer till som poppade upp i mitt huvud under tiden jag fotade. Inga höjdare, men jag hade velat testa dem. Dessvärre drog jag ut på mitt batteri och laddaren är i stugan. Så blir det när man bor på många ställen samtidigt. Aja. En är bättre än inget, right?



Idén är.. från min tröja, lite från Agnes och mycket från 'Här kommer lyckan för hundar som oss'. Jag orkar inte dra bildtexten igen. Om ni undrar något kan ni.. undra mera. Eller surfa in på vilken annan sida som helst där jag skrev den. Eller kommentera, men det gör ni aldrig ändå så.

Jag hade tänkt vara duktig idag, och ta tag i min dag. Tex. skaffa en ny sträng till min bas så att jag kan spela på den igen, och skaffa senaste numret av Rock Sound (om nu affärerna har fått in den). Jag tror det var något mer, men hursomhelst så.. tittar jag ut genom fönstret och, NEJ jag jag orkar faktiskt inte. Jag skyller det på vädret och sedan tänker jag göra samma sak som igår. Ingenting. Jag ska internet-shoppa istället. Puss på mig.

Under tiden ska ni lyssna på den HÄR låten. Den är grym.

Igår satt jag i friggan och tittade på 'Life on the murderscene' igen. Videodagboken då. Den är så underbar. Jag tycker så mycket om den. Varje gång jag ser den får jag känslan av att vilja uppnå något speciellt. Jag vill tillföra något till världen. Göra en skillnad för någon. Varje gång jag känner på det viset inser jag att jag inte har en aning om något jag skulle kunna tillföra. Jag har ingenting jag känner mig bekväm i. Jag har ingenting jag satsar helhjärtat på. Jag försöker med så mycket samtidigt att jag inte hinner med någonting alls. Det fungerar inte.

Idag.. är en ny dag, och jag har suttit inne vid datorn sedan jag kom in till stan imorse. Jag har kännt mig tom inuti. Jag vet inte varför. Det är bara en känsla jag har haft på senaste tiden helt omotiverat. En känsla av okänsla. Jag känner mig bara tom. Tom. I brist på vad? Ingenting. Omotiverad, oförklarlig, ologisk tomhet.

Det är svårt att skriva blogginlägg. Jag har ingenting att skriva om. Alls.

Jag saknar någon. Tystnaden är kall.

Imorgon ska jag ta tag i saker och ting.

Nu så. Här är några bilder från Daniels födelsedag i torsdags. Eller ja. Här är tre bilder. Jag raderade alla andra. Ärligt talat så spelar ju det inte er någon roll om jag sparar dem eller inte. Jag skulle ändå vägra lägga ut dem. Nu behöver jag riktiga fotoidéer.

Kameran är full av gårdagens bilder. Laptopen och kamerasladden är inte helt oväntat i stugan. Så dit och tillbaka innan bilderna nåt bloggen. Hur länge blir det då? Vem vet?

Jag kan dela med mig av att jag har beställt provbågar från Favoptic. Det är skitsmart. Helt gratis och villkorslöst att få provbågar hemskickade, prova, och sedan skicka tilllbaka, med eller utan beställning. Till och med returportot betalat. Så jag skickade efter två liknande bågar. Den ena är smalare och den andra ser ut såhär:

Det är unisexbågar. Jag lovar. De såg grymt mycket bättre ut på honom än den kvinnliga modellen dock. Hon var ful.

Det har varit en fin dag på stan med söt-agnes. Jag brukar kalla henne det för att hon är söt. Inte så att hon hör förstås. Det hade bara varit konsigt elleerhuurrriiss? Okej jag mår inte bra just nu. Jag har fått i mig för mycket socker. Jag HAR varit på stan med Agnes som är söt och det har varit najs. Vi äventyrade på tak, och lyssnade på musik i parken. Jag har köpt ett nattlinne åt mig och Mr. Panda. Egentligen är det en tröja men... den storleken var .. stor och jag ville bli av med presentkort. Sådant är bra? Förlåt skitinlägg. Igår var vi på bio, jag, Anna och Lovisa. Ice Age 3D. Det var mäkta mäktigt. Haha nej.. filmen sög. Buck var grym dock. HURSOMHELST har jag kvar massor av godis från igår = socker = psykisk överbelastning = skitinlägg <3. Imorgon fyller Daniel år. Jag har varit med på en present åt honom, men jag vet inte om jag ska dit. Haha fuck. Den var dyr. Enligt mig.

Äsch. Jag drar tillbaka till stugan.. = oändligheten nu. Två bilder. En på Agnes och en på Buck. Ni får gissa vem som är vem.

Datum är satt för det 10:e Uppcon. Det blir 9-11 April. Åh vad det är synd att det är så länge kvar. Jag längtar hur mycket som helst!! I år ska jag satsa på cosplay. Det blir nog Mio från K-On. Jag vill inte lura till en massa hårfärger för mig. Förra året skulle jag ju vara Ritsuka från Loveless. Det gick åt helvette med det. Jag sabbade till och med hela mitt slöjd år för det. Haha. Nu är jag alldelens för långhårig för det dock. Jag tänker inte klippa mig. Det är länge kvar, men jag ska börja planera redan nu, så blir det säkert bra. Jag är duktig på att vara för långsam.

Jag har längtat och längtat efter ett tillfälle att ha på mig schooldress:en som jag beställde från Bodyline för ett tag sedan. Jag har inte haft ett bra tillfälle. Imorgon ska jag chilla med Agnes på stan. Jag sliter alltså bort prislappen imorgon bitti.


Sedan tänkte jag nämna att de här skorna fortfarande finns kvar på Unique Vintage. Jag måste nog beställa dem snart. Ser ni hur fantastiskt söta de är? Åh jag smälter!!


("Det är lätt att hitta sig själv när man är ett skal" men man behöver inte riktigt alltid ha koll på sig själv. Jag har precis klurat ut vem jag vill vara. Det känns inte så annorlunda att veta. Det är dock lindrande. Åhå!)

Jag borde få ett pris. Jag måste nog vara bäst i världen på att inte hitta det jag ska.

För någon vecka sedan ringde min mormor och berättade för mig att Lars Winnerbäck kommer till Umeå igen i höst. Det blev jag glad åt. Igår fick jag en vän att gå med. Hon heter Agnes och är söt. Det blev jag också glad åt. Nu såg jag att han kommer till Gammlia hallen. Det tyckte jag var himla konstigt, men jag är ändå glad. Lars i höst alltså. Tack och bock.

(Och där fanns han den fruktade,
som ingen ville störa.
Med sin spegelbild i minnet,
arga ögon och en allvarlig min.
Och han gjorde aldrig nånting
som inte Terminator skulle göra.
Med en blick strax över andras
fick han alla att se ut som små glin.
Och han vandra' omkring i rummet
för att visa att 'Nu är jag här'.
Och alla plastartiklar låtsades gråta
och stönade 'Det är han'.
Och det blir gråt och skrik och torka på mascaran
när en plastartikel blir kär.
Han slog ner nån stackars, ovanlig människa
för att visa vem som var en man.
Och hans bästa vän, hans bästa vän
är en häftig tv-serie från Kalifornien.

Och om du ville vara där
och vara med om allt det här.
Då får du se till och passa in
och se till att ditt huvud är tömt.
För det är deras flykt från en verklighet,
som dom för länge sen har glömt.
Och dom lever varje dag,
denna statuskrävande dag.
För att låtsas glömma bort
sina tankar om ett liv med moral.
För dom vet att det är lätt att hitta sig själv
när man är ett skal.

Och nog fanns det väl dom som hade
rätt så mänskliga värderingar.
Men dom var ändå slavar
under kyliga människors fysik.
För dom känner inte trycket
på att stoppa statustävlingar.
Dom beställer och köper kärlek
till genvägars musik.
Och den stora, fruktade mannen
han träffade en annan plastartikel.
Hon tyckte om hans sätt att visa
vart skåpet skulle stå.
Det var en ful kärlekskopia
som en kronjuvel i nickel.
Ja det var tvingade kyssar
för att uppfylla kravet om att vara två.
Ja en livskamrat, en livskamrat
som träffas ibland i varsin telefonautomat.)

Plastartiklar - Lars Winnerbäck

Jag undrar hur många mögliga jordgubbar jag har rört idag. Dålig leverans. "Vi" fick gå igenom varenda jordgubbe för hand. "Vi" betyder samma sak som Jag. Det har varit hårt. Igår var det en tjej som satt och spelade dragspel på bänken bredvid. Problemet var att hon bara kunde en låt. Jag sålde bara 1 timme totalt under Paulas raster. Jag han höra den där låten ca tusen gånger. Jag ville strypa henne. Jag har sett 12ans buss till centrum fara förbi ca tusen gånger, och inte en enda snygging har köpt jordgubbar av mig den här tiden. Ni ska veta hu få ungdomar som köper jordgubbar. En kille gick förbi utan att köpa, men dock var han tillräckligt snygg för hela veckan. Tack för det.

Direkt från jobbet imorrn till stugan. En massa kronor rikare. Mamma bokade flyg till stockholm idag. Mums.

Just nu.. vill jag ha de här. Synd bara att de kostar ca 400 dollar. Hojta om ni hittar någon billig replika.

 

FÖRE


EFTER


*Varför sitter skålen fast i diskbänken? Skålen borde inte sitta fast i diskbänken... Vill jag veta varför skålen sitter fast i diskbänken? ... *Kväljningar* *

Jag tänkte bara berätta att det har varit en variationsenlig dag.

Idag fick jag en komplimang för mitt hår. Det tyckte jag om. Mestadels eftersom det inte är särskilt härligt längre. Jag måste rusta upp det här. Så fort jag fått betalt ska jag lägga undan en hög för frisyr-purposes only. De ska spenderas i Stockholm. Vi far i augusti min mor och jag. Blir fantastiskt bra tror jag.

Idag var vädret fint så jag fotograferade lite här utanför. Resultat får variera. Ja det får de.



Idag överdriver jag alla kontraster. Underbart va? Och där, i det nedre högra hörnet på den första bilden bor vi nu. Jag och min far. Tänkte bara att ni ville veta det.

(förresten så gör min nya design att jag kan ha mycket större bilder, great ne? Det var huvudanledningen till att jag ändrade.)

(förresten 2 så har jag en bild på mig i den där nya tröjan. den är inte så speciell, utan mest bara randig och jag gillade inte bilden riktigt så jag lägger inte ut den, men om ni verkligen vill kan ni be så får ni den, annars slipper ni. puss.)

Jag var fruktansvärt bra på att sälja jordgubbar. Jag sålde dem med briljans. Alla var nöjda. Jag brukar inte vara så frispråkig av mig, men alla var så trevliga så det funkade bra ändå. Förutom tanten.

-Är de här jodgubbarna verkligen svenska?, fnös hon.
-Jamen självklart är de det!, sa jag och log.
-Ja du, jag är faktiskt uppväxt i Sverige!, fnös hon igen och vände sedan ryggen till och gick.

Jag skrattade inombords och fick anstränga mig för att övertala mig själv om att man inte får kaxa med kunderna. Jag är bra på självövertalning.

Min mor gav mig ett linne och en snygg tröja i helgen. Min mormor gav mig 200 kr för att baka en kaka. Hon gillar att hitta på anledningar att ge mig pengar. Nu ska vi åka bil i två timmar tillbaka till Skellefteå. En veckas jobb till.

Under tiden kan jag tipsa er om en SJUKT bra låt. Den heter 'Happiness is overrated' med The Airborne toxic event.
Spotifyanvändare kan lyssna på den HÄR. Ha inte dåligt tålamod om ni tvivlar. Efter ca 40 sek blir låten fruktansvärt bra.

Jag har suttit och läst senaste numret av 'DigitalFoto'. Sanningen är att det står en himla massa bra grejer. Jag lär mig dock ingenting. Det enda som händer är att jag blir avundsjuk på alla underbara kameror som annonseras om och som jag verkligen inte har råd med, och på alla snygga bilder som andra tagit som jag inte kan ta. Jag blir arg. Det är lagomt orättvist. Fan också. Jag fotade lite här utanför. Det blev skit. Jag upptäckte dock att pappa har en fin uteplats. Det visste jag inte.

"Hacka upp maten och blanda det i en skål, så går jag och solar medans". Så sa han. Problemet är att pappa varken har skålar eller skärbrädor i sin lägenhet. På kranen i köket är varm- och kallvatten åt fel håll. Han har inget hushållspapper. Oftast har han inte heller mat, men idag hade han köpt hem lite. Godislådan fick agera skål. Toapapper på diskbänken blev skärbräda. Det finns många sosm skulle döda mig över det beslutet. Min pappa är nog en av dem. Bra lösningar är min grej.

 

Det ser extremlyxigt och.. inte fullt så lyxigt på samma gång. Underbart!
Gott blev det i alla fall. Pluspoäng.

På tv visas minnesstunden för Michael Jackson. Jag kan inte se den. Då börjar jag nog gråta. Jag gillar ju inte ens MJ. Jag tycker att hans musik är dålig. Inte att den är omusikalisk. Nej jag gillar den bara inte. Får man säga så om döda människor? Ja det får man. Jag tycker att uppståndelsen är överdriven. Det har jag sagt förut. Det tycker jag. Ändå börjar jag gråta. Människor dör överallt i världen hela tiden... men Michael dog faktiskt också. Det är lite ledsamt. Det var synd om honom också. Nu är jag klar med det. Nu ska jag gråta för fattiga i Afrika, och tillfångatagna/dödade protestanter i Kina.

Vet ni vad jag har? Photoshop cs4! Jag har photoshop igen! Jag har cs4! Jag tror inte att det kan bli mycket bättre nu alltså. Mitt liv är räddat. Jag har dessutom en mängd foton i min kamera från igår. Sladden ligger i stugan. Jag ska till stugan ikväll. Sen blir bilderna publicerade när jag når civilisation igen. Imorgon? Jag har dessutom köpt ett nummer av 'Fotosidan' som ska göra mig till en bättre fotograf inom nakenfoto, landskap, konsert, och dokumentärt. Jag är särskilt spänd inför nakenfoto-delen. Det blir spännande. Jag trodde jag var bäst på det redan.

På måndag ska jag börja jobba för två veckor framåt. För pengarna ska jag köpa mig ett rejält bra kameraobjektiv. Jag vet inte vilken sorts än dock. Ni får gärna föreslå något om ni vill. Om inte så inte.

Det är alltså bildbriljans idag.

Jo en grej till:

Jag har kommit över ett band som jag faktiskt tycker är helt fantastiskt bra. Jag försökte omstrukturera hela min amazing-spellista idag. Jag ville inte ha så himla många låtar av det här nya bandet med i den spellistan. Det blir lätt så uttjatat då, och det är ju så mycket annat jag vill lyssna på också. Motvilligt lyckades jag slopa några låtar. Dock känns det ändå som ca varannan låt Fact. För det är så de heter. De är från Japan, och spelar inte helt oväntat J-rock. Jag har länge velat gilla J-rock, men jag har inte lyckats hitta något band jag gillar. Nu har jag hittat dem. Fact. Det är synd att de sjunger på engelska och inte japanska dock. Dessutom är jag ju en sådan där som är petig med språk (haha min blogg räknas inte!) så deras bristfälliga engelska kan störa mig ganska rejält, men bortsett från det så gillar jag dem otroligt mycket. Jag antar att många här inte håller med mig, men kanske finns det någon därute som tror att det här kan locka dem så spana in det.

En annan sak jag inte gillar med dem är att de är ett sådant där band som inte visar sina ansikten utan kör helt på masker. Jag tycker att sådant är lite småtöntigt, menmen musiken låter inte sämre för det, och det är ju det som räknas.

För dem med Spotify kan deras skiva lyssnas av här.

Det var väldigt längsen jag bjöd på en ordenltig egen bild. Det kan bero på att mina idér är döda. Det kan också bero på att mitt enda fotoredigeringsprogram för tillfället heter så mycket som 'Windows Fotogalleri'. Jag kna göra hyfsade grova ljus-, ton-, och färgredigeringar, men absolut inte fullt så bra som i iPhoto, och absolut inget i jämförelse med Photoshop. Åh vad jag saknar photoshop. Jag måste skaffa tillbaka det snart. Jag vet inte hur bara. Ni ska i alla fall få en bild på mig i Håkan Hellström-tröjan jag köpte i Borlänge. Jag älskar den så mycket.

Det är alltså artwork:et från 'Ett kolikbarns bekännelser' i sepia och utan text.

Jag har inte varit hemma och vid internet på några dagar och innan det på ännu fler så jag försöker hinna ikapp allt jag missat. Så. Arctic Monkeys har släppt sitt albumartwork för plattan 'Humbug' som kommer i höst. De har också hunnit berätta att de ska släppa en singel den 6:e denna månad som heter 'Crying Lightning'. The Used har också hunnit släppa en singel från sin kommande platta 'Artwork'. Den heter 'Blood on my hands' och ni kan lyssna på den här. Jag tycker själv att den är riktigt bra, och jag älskar verkligen texten. <3

Jag har också fått reda på att Lars Winnerbäck släpper ett album i höst.

Jag känner mig sjukt efter faktiskt, men bättre sent är aldrig som man säger.
Musikåret 09 känns väldigt bra faktiskt. Mcr har ju lovat en skiva i slutet av året, möjligen början av nästa. Kent ska också släppa album inom en snar framtid. Sedan är ju Tyler Hilton på gång också.

Jag har för mig att det var mer jag snappade upp på vägen, men då har jag tappat det nu. Det räcker sådär för den här gången. Tack och hej.


Artwork för kommande albumet 'Humbug'. (Arctic Monkeys)   
och
Picturedisc's för singeln 'Blood on my hands'. (The Used)

Det är rätt vanligt att jag går omkring och pratar med mig själv. Inte för att jag är schizofren eller tror att jag för en diskussion med någon. Nej jag är inte fullt så mentalt störd än. Problemet är att jag har svårt att hantera tystnaden. Det är alltid så tyst här när ingen pratar. Ibland skruvar jag upp musik på hög volym, men oftast glömmer jag bort det. Då måste jag bryta tystnaden genom att prata med mig själv. Det här obehagligt. Det kan ta tid innan jag upptäcker det också. Det är faktiskt sjukt. Ofta brukar jag bara slänga ur mig fällande kommentarer till mig själv, men ibland blir det mer. Det gillar vi inte.

Mina föräldrar måste börja vara hemma mer. Tänker de inte på min psykiska hälsa?

Nu mår jag illa. Jag åt upp en hel pizza själv. Sedan åt jag ca 200 gram godis. Efter det försökte jag trycka i mig en hel burk B&Jglass. Det gick inte. Jag åt halva. Nu mår jag illa.

Det är inget bra på tv. Jag tänkte muntra upp mig själv med att lyssna på klippet jag postade nåt inlägg ner. Jag har inte varit hemma så jag vet inte när det hände men Agnes har tagit bort det. Jag blev arg.

It's a great day to be alive.
Jag har bättrat på min shortsbränna. fan.

DET ÄR HÄR. Okej såhär är det. Min absoluta favoritserie Higurashi no naku koro ni (When cicadas cry aka. When they cry)  börjar lida mot sitt slut. En sista OVA kommer ut i augusti. Idag kom första avsnittet av den nya serien Umineko no naku koro ni (When seagulls cry). Trots att de heter nästan samma sak har inte serierna någon koppling till varandra förutom att de är skapade av samma studio. Jag älskar deras artwork. Åh.

Jag blev arg när jag kom hem. Jag hade köpt mat själv. Jag var stolt över att ha lyckats så bra med planeringen. Den ska bara vara i ugnen i tio minuter, och jag är utsvulten. Sedan insåg jag att ugnen måste bli varm först. Jag blev arg. Men nu ni. Nu ska jag roa mig med att se det här avsnittet medans jag väntar. Det kommer bli great.

Vill ni också se det kan ni klicka här.

Rokkeniima Island. October 4th, 1986. Kinzo Ushiromiya, the head of a wealthy famiy, is near death, and eight of his family members anive to discuss how his assets will be divided. Shortly after, a typhoon traps them, along with Kinzo’s servants and other relations, and people mysteriously begin to be murdered.

Ja det går alltså ut på att det är en massa personer i ett hus, och så dör de en efter en typ. Haha. Jag är taggad till tusen!


Umineko no naku koro ni                      Higurashi no kaku koro ni