Wake me up when September ends


En kväll kvar till September. Äntligen höst va?.... Nej i år ska ingen få lura mig att hösten är vacker och mysig. Jag fryser.

En liten spellista

Oavsett om det är någon som befinner sig på en avlägsen destination, någon som slutade andas, eller någon som är för långt bort även när han är ligger där bredvid så går den här till alla som någon gång saknat någon. Jag tänkte att ni kunde få hjälpa mig att färdigställa den, om ni vill. Klicka på texten ovan.

And our dreams will break the boundaries of our fears



Förresten var det en sak som jag tänkte att jag skulle hojta till om för alla de som inte upptäckt det än. Brandon Flowers (a.k.a. sångare i The Killers) gjorde solodebut och släppte en singel tidigare i sommar, och med den rösten kan det ju inte bli annat än bra. Crossfire heter låten. Lyssna!

Svalor



Svalor på handleden. Det har jag länge tyckt måste vara bland det finaste som finns. Jag har dock inte riktigt fått ett grepp om exakt hur det ska se ut. Tack och lov för photoshop. En dag ska min handled se ut ungefär så här, hade jag tänkt. Störtfint eller hur?

as past becomes present





Och så sitter Joels gamla gitarr åter på min vägg. Det ser bra ut. Jag börjar få lite struktur. Det fattas bara lite kyla, men och andra sidan fryser jag redan.

ain't that some shit?





Jag har fruktansvärt fina vänner, och jag är så himla glad för det ♥

So I'm moving to New York cause I've got issues with my sleep

Ordning och reda - löning igår, direkt till stan, en halvtimme senare (mer eller mindre) var hälften borta. Mestadels gick åt till numera betalda skulder, hårprodukter och så den här otroligt fina herrkoftan. Helt klart värt det tycker jag. Och så drog ju skolan igång igen. Imorgon har jag min andra lektion i Webdesign, oerhört roligt! Fotopaketet ger mig hoppet om det här skolåret. Jag är redan trött, slut, utmattad. Känner mest för att lägga mig ner och sova nu, dock skulle väl inte det hjälpa att få ordning på min skeva dygnrytm direkt.


Alla är högt över staden

Ett av mina och Majas många sommarmål var att hitta och chilla på 10 stycken olika tak, och med bara en dag kvar av sommarlovet kände vi att det var dags för att bestiga tak nummer 10! (Som förövrigt blev vårt nya favorittak ♥).





(Ang. den här bilden: Jag hatar när folk lägger ut bilder med censur. Det är töntigt, lägg inte ut skiten om du är så jävla missnöjd typ, men jag ville bara ha ut bildbevis på att jag också kirrade tak nummer 10 idag, men på bilden ser jag EXTREMT skeptisk ut, vilket förstörde vitsen lite. Så där har ni det. Hata mig om ni så vill, men jag ursäktar mig.)


And then keep on going all the way, we've got to get right down to the sea






Industri Royal @ Döbelns #3


Can't you see that it's just raining ain't no need to go outside



Jag skriver inte så mycket längre. Bra beslut tycker jag. Det är söndag. Vädret var fruktansvärt tråkigt, men jag och världens bästa Friiiiidus hade pannkaksdag. Efterlängtat. Chokladpannkakor med nutella och banan. Hur bra? ♥ När regnet avtog promenerade jag hem, och även om himlen var mörk över Umeå var det ett stort blått hål i precis ovanför mitt huvud så med Markus-texter i hjärnan utforskade jag några nya gator på vägen och tänkte att livet faktiskt kan vara riktigt fint även på en söndag. Nu inväntar jag några brudar.

Industri Royal @ Döbelns #2


Industri Royal @ Döbelns


kaffe med en borttappad vän


Music when the lights go out


Om en dröm som blir verklighet



Jag har en ny inneboende, som får mig att vilja vara lite mer. Jag måste ta tag i att fixa till mitt rum ordentligt och hitta en fin plats åt den, jag måste sluta drömma och börja göra, bli. Man sitter hemma i sitt flickrum och drömmer om saker som polaroidkameror, skrivmaskiner och fickur, men man förväntar sig aldrig att de drömmarna är eller ska bli mer än längtan. Så står den plötsligt bara där. KR 75.00 står det på lappen, och så har man den. Symbolen för instängdheten, saknaden efter tidsperioder man aldrig fick uppleva. Jag älskar hur knapparna låter, och det där lilla *pling*-ljudet den gör när raden skjuts efter, jag fantiserar om vilka historier, artiklar, kärleksbrev som skrivits med just min skrivmaskin. Men nu, nu bor den hos mig. Nu är den min.


bilder från loppistur på något helt annat










Urkult genom en engångskamera






FOR YOUR PRECIOUS LOVE






But I guess that you were always on my mind, should I've told you somtime?







Detta är från i måndags precis innan regnet började ösa ner. Inte perfekt strandväder direkt kanske, så vi blev tvugna att fly in. Igår firade vi finaste Frida på sjuttonårsdagen, men då stannade kameran kvar i väskan hela kvällen/natten.

Urkult 2010













Det är inte du som är galen, nej det är världen som är sjuk.
En helg i ett biltak, 322 dreads, thaimat, barfota fötter... ja sitta där och gunga bland gamla och unga. Jag kanske plockar fram lite fler bilder senare, och när jag kommer in till stan ska jag framkalla en filmrulle, men innan dess ska jag hinna strandtälta utan tält, och så fira finaste Frida förstås.

De är uppe på taken, alla är högt över stan








Slitet inför festivalavslut

Vi har skurat pantmaskinerna. Det är nu man känner av att man faktiskt bara är en sketen sommarjobbare. Tack och lov för att jag bara har 3,5 timmar kvar för den här sommaren. Sedan bär det av hemåt i några timmar tills vi sticker iväg till Näsåker för att avsluta den här festivalsommaren med lite Urkult! Det kommer bli grymt.

Foto: Lars Johansson