Ellen Page

- Man kan se på ett ungefär hur jag mår för tillfället genom att titta på mina händer. Under perioder av stress, ångest eller onormal tankspriddhet brukar de vara ganska förstörda efter otaliga gångers bitande på nagelbanden och rivande i naglarna.

- Jag är en hopplös romantiker och är väldigt bra på att bli kär i kärleken ♥. Även om jag inte har så lätt för att bli just kär är jag helt lost på tanken om kärlek. Det är lite pinsamt sådär tycker jag.

- Tittar man på sidorna under 2007 i min dagbok hittar man ord som "jah" (jag), "pojks", "dt", och "phint". Sen står det också "GAAAH" antalet gånger, blandat med lite underline-smileysar. Typ den här o_O. Okej att alla är barnsliga och töntiga i 7an men det där är endast jobbigt att titta på. Man vill nästan kräkas lite.


- Jag är väldigt drogliberal, även om jag nu inte använder droger själv. Jag tycker helt enkelt att om någon vill röka på etc. ska hon/han få välja själv att göra det. Jag tror att det har att göra med att jag är väldigt grovt liberal rakt igenom helt enkelt. Det finns en video på youtube där Alexander Bard pratar lite kort om avkriminalisering av cannabis som jag tycker är värd att titta på. Jag lägger in den här under.

- När jag fastnar för en person, typ blir imponerad av någon med snygg stil, verkar skön eller ja... någon som jag fastnar lite extra för på något sätt så får jag riktigt läskiga stalker-drag och tar reda på ALLT om personen och försöker hänga med så mycket som möjligt i deras liv, utan att lära känna dem liksom. Jag skrämmer mig själv ibland.

- Alla har fula dagar, men något ganska intressant är att om jag somnar gråtande/nygråten sväller mina ögonlock upp under natten. Om jag tycker att jag är ögonlockslös i vanliga fall är det ingenting mot för detta. Det är ganska kul men lite läskigt också för jag kan inte öppna ögonen mer än några centimeter MILLImeter när det händer trots att det känns som vanligt. Det ser faktiskt helt sjukt kul och mongo ut. De gånger det hänt på en vardag har jag stannat hemma från skolan. Det var väldigt länge sedan det hände nu, men nästa gång ska jag försöka ta en bild på det.

såja. Det var mina confessions för den här gången. Feel free to do the same eller nåt. Jag vet inte. Nu ska jag göra något vettigt istället.

Blev väckt av ungefär 80 sms på rad imorse. Jag höll på att bli galen. Jag är ju förtusan ledig. Sedan läste jag det första "Bob Dylan till peace!!!!!!!". Nu blir livet knappast bättre än såhär. Så jävla sjukt. Nu vet jag inte riktigt vad jag gör. Ingen handling känns värdig den här infromationen. Att sätta sig och titta på senaste avsnittet av HIMYM känns liksom helt fel. Nej istället blir det att dra igång Another Side of Bob Dylan och brakfrukost. Satan vad mäktigt det kommer bli. Åh. Bob har väl blivit lite urtvättad och inte riktigt i sin forna glans, men Bob är fortfarande Bob. Gud. Vi ses där va?

Den här nyligen förbipasserade onsdagen har bjudit till ordentligt. Dagens höjdpunkt har varit två stycken album som äntligen blivit tillgängliga på Spotify. Alla med ett premiumkonto (eller någon att smöra in sig hos) kan nu lyssna på Ut ur min skalle med Movits! och Angels av The Strokes. Vi kan klart påstå att det ena omslaget slår det andra med hästlängder trots att det är några grabbar från Luleå vs. ett par aningen mer etablerade New Yorkers. Sad to say är jag riktigt besviken på båda plattorna även om de hade någon ljuspunkt var. Förhoppningsvis tycker ni annorlunda.

Här är de. Mamma och Pappa Alm. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om dem. De är väl troligtvis världens bästa föräldrar någonsin såklart.

Min pappa Tommy är 16 år i hjärnan, gillar saker som låter mycket och går fort, tatuerade sig nyligen för andra gången, har extremt tråkiga standardskämt som han ärvt av sin pappa och som jag börjar se tendenser hos mig själv att använda. Typ som klassikern "Herbamare... var är Fru Bamare då?" och annat kul... ehm.

Min mamma Eva är koreanskt adoptivbarn och hästbrud. Hon gillar Irish coffee, och solsemester. (Helt omöjligt att få min mamma att gå med på en resa någonstans där det inte finns stränder och minst 150 miljarder graders värme). Hon är helt normal fast totalt råknäpp. Jag och Viktoria brukar kunna sitta och skratta länge bara åt att hon är så söt.

Jag känner att ambitionsnivån ligger lite på minimistadiet just nu. Har liksom inte tillräckligt mycket utplanerat för det. Min största ambition är väl att jag vill gå ut gymnasiet med endast VG:n och MVG:n, något som jag börjar ge upp hoppet om i och med Matte C, men jag kommer lyckas om jag bara ger det ordentligt med tid.

Sedan kan man ju försöka sig på att bli framgångsrik sexig moneymaker också. Skulle va nåt.

Min första riktiga kyss var trevande, mjuk och försiktig. Sådär som de flesta har det i början tror jag. Jag kände mig också sist i hela världen, så där som de flesta nog också gör. Jag vet inte om jag tyckte något särskilt om pojken framför mig. Han var lite vem som helst, och vi pratade om lite vad som helst, men det kändes i hela kroppen, "Snart händer det". Och även fast det var varmt i luften rös jag i hela kroppen. Jag tror att han kände det också, men det gjorde ingenting. Vi satt där under stjärnorna och kysstes utan att säga ett ord tills natten trängde sig på alldeles för mycket och vi gick in. Sin första kyss är nog någonting sånt där som man alltid kommer minnas, och med det läpparna man kysste. Så efter den dagen blev han inte längre lite vem som helst, han är föralltid min första kyss.

Plockade upp animationen från Gaia's blogg. Känner mig lite som den just nu. Brukar bli alldeles rödfläckig och varm om bröstet när jag är stressad och ikväll har jag lekt stoppljus. Lite tom på känslor är jag också så snurrande mörker passar ganska bra tycker jag, men ändå gladgladglad för imorgon är jag ledig vilket betyder bara en skoldag kvar till lovet!

Jag vet, jag skriver för mycket svammelblogg på nätterna, förlåt. Jag skulle vilja skriva något fint. Typ som niotillfems kärlekskategori, Ericas om pojkar, eller som Alice's hela "fina texter"-blogg.

Faktum är att jag skriver sådana saker ibland. Texter om saker jag tycker är värda att komma ihåg. Texter som jag är väldigt nöjd med dessutom, men jag tror nog att jag vill hålla dem för mig själv ändå. Tills de känns lite mindre.

Nej vet ni vad mina vänner? Vi ska börja smått och plocka upp den där bloggdagslistan igen tror jag. Jag gjorde ju 14 dagar tidigare vid jul, och då har vi bara 16 kvar om jag räknar rätt. Det kan dyka upp lite saker där också kan jag tänka mig. Jag har så klart handplockat ämnena och valt bort alla "det här åt jag idag" och "det här hade jag på mig idag" etc. Back on track.