Paris del 3

På vår sista dag i Paris åkte vi till Jesus heliga hjärta.
 
Tittade lite på utsikten och trängdes med turister.
 
Hittade en bra bild på när Yoda gifter sig med Yoda. 
 
Och så vandrade vi lite längs gatorna på Montmartre-kullen och hittade denna idylliska plats. (fortfarande lite turistigt och dyrt men oj så fint). 
 
Drack iste, åt pasta vs. omelett och kollade kartan både på och framför Maja hihi.
 
Vandrade lite till, satt i en park osv. tills Maja ville ha en crepe. Jag köpte mer iste <3.
 
Sedan traskade vi runt i République. Det var gassande sol och minst 100 grader varmt. Barnen (+ Maja) badade i sprinklers på torget.
 
Sen fixade vi middag, åkte hem till Marie för att packa och försöka förstå hur vi skulle ta oss till flygplatsen medan solen gick ner och skapade alla möjliga vackra himlar över Paris.
 
Morgonen där efter tackade vi Marie så mycket för hennes gästfrihet, gick till metron, tog metron till bussen, tog bussen till flyget, flög till Nyköping, tog bussen till t-centralen och sen satt vi där i fyra timmar och förbannade oss över att vi snålat och tagit tåg sista biten hem istället för att flyga, åkte tåg, och kom tillslut hem till Umeå kl 7 på morgonen. Och så var det med den resan. (Fortsättning på denna dags historia är: gick hem, sov några timmar, åkte till jobbet, jobbade, åkte hem, dog i sängen, the end).
 

Paris del 2

Dag två i Paris var det dags att besöka vårat mål med detouren på vår ytterst kulturella resa, nämligen Louvren.
 
Placet var extremt stort så vi fick sålla lite men vi såg några bra saker bla.:
 
 Frodo...,
 
Mona-Lisa (=anledningen), 
 
och Venus de milo.
 
Sen fick vi nog, letade skugga och vandrade längs floden ner till Les Halles, Pompidou.
 
Hittade wifi + happy hour och drack ytterst konstig saftöl. 
 
Mötte upp Marie + vän och gick ner till Sankte Martins kanal för picknickmiddag = Kimbap, pizza, någon typ matkaka, rosé, vodkadrinkar osv. Gott och framförallt trevligt.
 
Det blev stört mörkt men mysigt = höga isovärden och så satt vi där till precis innan metron slutade gå och fortsatte hemma istället för att gå ut för det kändes bäst så. Pratade och bytte erfarenheter tills vi inte orkade hålla ögonen öppna längre, och det var Paris bästa dag.

Paris del 1

Vi anlände till Paris runt midnatt och väntade på Marie som vi skulle bo hoss. Hon skulle komma med ett tåg strax efter oss eftersom hon hälsat på sin syster. Det tog dock inte länge innan vi insåg att hon inte skulle dyka upp och när hon till slut svarade på telefon insåg vi att det skett ett missförstånd pga det hela byta datum mitt i natten-grejen. Hon skulle alltså komma runt midnatt nästa dygn. Hon ringde dock upp sin icke engelsktalande mamma som lät oss sova där en natt istället. Otroligt slitna, trötta och lättade somnade vi tungt (och skrattande åt den absurda situationen).
 
Klev upp till ett soligt Paris och åt den vackraste frukost med Fru Nugue, vilt gestikulerande och med lite tolk över telefon. Det hela var en upplevelse i sig. Eftersom vi lämnat lägenheten rätt tidigt hade vi inte hunnit planera dagen särskilt utan åkte till första bästa plats vi kom på. Det blev hit till triumfbågen.
 
Sen blev det dags för en liten "brunch" i form utan av baguetter med chèvre (guds gåva till människan) och cafe americano. <3
 
Eftersom vi spenderat hela dagar i London med att gå gå gå var det välförtjänt med en vilodag så vi låg mest i gräset i en park brevid denna skapelse hela eftermiddagen. Framåt middagstid letade vi resonabelt prissatta restauranger runt Trocadero men utan lycka så vi köte med oss mat från en supermarket istället och åkte tillbaka till lägenheten där familjens städerska var redo att släppa in oss. Åt mat, sov en stund och begav oss sedan tillbaka igen till Eiffeltornet nattetid för att åka upp i det medan vi väntade på att Maries tåg skulle komma på riktigt denna gång.
 
Paris från ovan. Mötte upp Marie, hämtade vår packning och stressade sedan för att hinna med de sista tågen i metron. Kom fram till hennes lilla etta och somnade djupt. Och det var första dagen.

London del 3

Tisdag var vår sista dag i London och vi bestämde oss för att åka bort till Themsen/tursitstråket #1 bara för att man måste. 
 
Jag och Ben.
 
Maja och Ben.
 
Ben.
 
Och så traskade vi vidare längs med flodkanten tills vi kom hela vägen bort till Milleniumbron + Tate Modern.
 
Ett pengaträd,
 
ett pussel,
 
Rysk propaganda,
 
och en och annan Picasso + en Monet hann vi se.
 
Sedan träffade vi dessa tyska skolpojkar (vem åker på klassresa till London dock?!!?) och bytte lite fototips med herrn närmast (minns tyvärr inte vad någon av dem hette, sa de det?) som var mycket intresserad av min kamera. Han lärde mig faktiskt några mycket bra hemlisar som jag har varit så tacksam över i efterhand och jag förklarade lite om vitbalans och panorering bland annat, så när hans kompis såg ut som att han ville kräkas av uttråkning sa vi tack och bock.
 
Och gick för att äta lunch istället. Ceasarsalladen är för övrigt denna resas bästa matbild så ni vet. Maja tyckte hennes soppa var god även om det inte ser så ut.
 
Sen skyndade vi oss tillbaka till Brick Lane nu när marknaderna stängt och turisterna försvunnit igen och mötte denna bekanta tös. Sprang in och ut på Blitz + Beyond retro och sen skyndade vi ännu mer tillbaka till vårt hostel för att hämta väskor och åka in till Kings cross.
 
För att ta tåget till andra sidan engelska kanalen. Goodbye London, Bonjour Paris! 

London del 2

På måndagen var det dags för ännu mer markanad i form utav Camden! Varning för risk att gå vilse och blåsa bort, men vi överlevde dagen. Åt bra, billig streetfood som hjälpte till lite.
 
Här är jag på mitt nya favoritställe. Förutom att grejerna jag köpte luktar tre kilo rökelse så är jag väldigt nöjd med att ha fått frossa i denna "butik". Tyg i love you *ser förförisk ut*.
 
Vi pausade en stund vid denna mysiga, gröna kanal som matchade mitt hår.
 
Och så blir det ett snyggt glapp här igen mellan att vi åkte in till Oxford street och shoppade lite, tog en afternoon tea som sig bör i England, hämtade ut våra biljetter till kvällens föreställning av Les Misérables och åt middag. Superbra föreställning. Och Carrie Hope Fletcher som Eponine som var största anlening till att vi for var definitivt inte någon besvikelse. Bra kvinna detta, och sedan att hennes vänner Jack Howard och (min idol) Alex Day satt i publiken på läktaren mitt emot var knappast ett minus. De vinkade till oss och jag ville dö lite inombords. "Men vi ska inte störa deras privatliv" sa vi och gick inte fram till dem. Kan forfarande inte bestämma om det var mitt livs bästa eller sämsta beslut. 

London del 1

Efter att precis ha kommit hem igårmorse och sedan jobbat kväll tycker jag ändå att vi kör igång detta så fort som möjligt. Jag och Maja begav oss alltså ut på en liten tripp till städernas städer London och Paris. Vi började med att landa här: På mitt nya favorithostel mitt i smeten i Shoreditch (vägg i vägg med Catch). Trängdes lite med 14 andra backpackers från all over men inte mig emot pga: många trevliga och snorbilligt.
 
ROA#1 i vårt neighbourhood. 
 
Den kvällen gick vi och åt råstark men rågod mat (dilemmat!!!!?!?!?) längs Shoreditch High street och tog sedan en promenad runt i området innan vi till slut satte oss på golvet i vårt rum för att försöka planera morgondagen då vi skulle på färgfestival! Men de bilderna får ni se en annan gång för dit vågade jag inte ha med mig systemis = alla bilder är analoga/mobila). 
 
På söndagen var det sista dagen för utställningen Bowie is som varit megafullbokad sedan länge och endast gick att få biljetter till om man stod i denna kö på morgonen. "Jaha" sa vi och köade i två timmar, fick biljetter till eftermiddagen och traskade vidare.
 
Under tiden vi väntade på vår tur åkte vi till Brick Lane, åt indiskt och gick på marknad istället. Trångt och varmt. Alltså marknad minus alla andra människor hade varit ultimat. 
 
ROA#2 också i vårt neighbourhood även om det inte syns lika tydligt.
 
Och så for vi och såg Bowie-utställningen. Om den kan jag säga att den var bra men kanske inte riktigt värd att köa i två timmar, och sedan åka fram och tillbaka för. Kanske om jag varit Bowies största fan men det är jag ej.
 
Åt middag på en hemsk italiensk restaurang som serverade kyckling till min vegetarianska kompanjon och sedan nonchalerade problemet. Misstag kan ske såklart men servitören tyckte nog mest att vi var dumma barn som försökte göra en höna av en fjäder. "The main problem is you're not being nice about it" sa jag. "I am being nice" tyckte han. Så vi gick. (Med ett pund tillbaka som plåster på såren...........) Och såg The Great Gatsby på bio istället som vi så länge tänkt göra men sedan inte hann innan den slutade gå i lillume. Det var ett mycket bra beslut och det bästa med min dag i varje fall. 

Sista dagen med TMNT

Såhär såg det ut i måndags när vi hade den sista dagen när alla i mitt bästa tjejgäng hade tid att ses samtidigt. Vi gjorde en heldag av att bara umgås och bocka av några aktiviteter vi länge pratat om. Sen när kvällen trängde på åkte vi hem till Amanda, beställde pizza till dörren och åt middag på balkongen. Sen kom Filip hem och hängde med oss en stund innan det var dags att säga tack och hej. 
 
Och så var det med den sista gången jag kommer träffa alla mina brudar samtidigt på minst ett år eller två eftersom vissa fått för sig att skaffa ett liv och flytta till Stockholm respektive San Fransisco. Sorgen.. 
 
Men innan San Fransisco är aktuellt hinner jag spendera en kvalitetsvecka med Maja. Vi åker nämligen ut en sväng i Europa från och med imorgon och det kommer bli hur bra som helst. Se fram emot att höra om det sen. Latero!

Bullmark

Igår tog vi en tripp till Filips hemby Bullmark.

Gick till lilla, lokala Ica för att hälsa på Maja på jobbet och köpa glass. Sedan stekte vi i solen ett tag.
 
Tills vi bestämde att det var dags att gå ner till sandbanken.

En modellko.

Så hoppade alla i badet förutom jag eftersom jag för tillfället går på överdrivna mängder otrivin, ipren, strepsils, ghanapiller osv. Satt istället på bryggan och avundades + fotade. Men det var det ju nästan värt för det blev några riktigt bra bilder tycker jag.

Sen satt vi på bryggan och solade ett tag medan det kom alla möjliga andra badgäster, men då tyckte vi att det var dags att gå tillbaka igen.

Där bjöd Filips föräldrar på gudomlig middag (har ätit pinsamt lite grillat i sommar).

Och så for vi hem igen med paus för att hälsa på Elin på jobbet. Och så hann vi vara hemma i hela två timmar innan vi tyckte att det var dags att ses igen för att titta på film. Och så kan det vara när man har kompisar som är lite för svåra att skiljas ifrån (men snart tvingas till det ändå....).

Realtid

Hade en dröm igårnatt att jag realtidsbloggade, så jag klev upp och tänkte att jag skulle försöka mig på det igen för första gången på länge. Här började min dag med att jag klev upp tidigt och tog mig tid att koka kaffe tills jag insåg att vi inte hade mjölk hemma. Blev frustrerad men drack ändå.
 
Och så mötte jag upp Maja och Agnes på stan. Agnes provae skor och jag fyndade en bra burk och en kjol för totalt 50:-. 
 
Sen tog vi en långjävla och bra fika och bestämde oss för att gå på bio på kvällen. Det skulle ses Känn ingen sorg och jag hade egentligen tackat nej till att följa med men hade lite för trevligt för att kunna säga tack och adjö. Detta resulterade att jag for hem, vände i dörren för att storhandla och sedan vände i dörren igen tillbaka till stan. = ingen tid realtidsbloggning. 
 
Om filmen i sig kan jag säga att jag hade låga förväntningar och trots det blev besviken. Hade förväntat mig att en Håkan-film skulle vara full av eufori, lycka och feel good-vibe, men det var mest frustration och ångest. (Trots att jag vet att många av hans texter är lite sorgliga så är det inte sorg jag får ut av Håkans musik utan känslan av frihet, möjlighet). Musiken var bra såklart men det kändes lite "rushed", som om de försökt trycka in så många låtar som möjligt på två timmar och insåg att man bara kan spela 2 rader/ca 30 sekunder per låt, och alla "dolda" låttitlar gjorde det hela lite töntigt och onaturligt. Lyssnar hellre till riktiga Håkan-låtar hemma i vardagsrummet om vi säger så. Dessutom känns det så overkligt när de proppar på låtar som vi vet att Håkan Hellström skrivit på fiktiva människor. "Där är ju Lisbet som gjort den där låten 'sluta drömma om det juva livet...'" Nej, för den har Håkan gjort. Om vi tar exemplet I rymden finns inga känslor (eller vilken film som helst egentligen) så tror en del av mig på att Simon sitter i sin tunna någonstans där ute. Jag tror inte på Känn ingen sorg eftersom hela deras liv utspelas i ett fiktivt Sverige. Det blir lite fantasy någonstans. Det krockar med min verklighet.
 
Gud va pessi jag blev nu men jag tyckte inte om denna film. Det är min dom.
 
Och nu tänkte jag slå ett slag för realtidsbloggningen trots att denna frukost redan är uppäten. Detta i samband med senaste True Blood och ett försök till att skriva ihop en att-göra-lista för dagen. Första punkten "-blogga" är härmed avklarad.