Jag är inte rädd för mörkret
Idag släpper Kent sitt typ åtthundrade studioalbum (okej tionde). Det heter Jag är inte rädd för mörkret. Så ta och lyssna på det nu bara.
Mobilbilder London
Här har ni lite mobilbilder från London. En del kanske är lite samma men jag tänkte att det ändå kan vara lite roligt att se.
När vi åt på Ed's bästa diner och en bättre bild på min fantastiska pizza <3.
Smytog en bild inne i St Paul's fast man inte får hihih.
Vi var på perrong 9 3/4 mitt i natten precis innan tunnelbanan slutade gå också.
Och här har vi på första bilden en väldigt konstigt namngiven pub. Till min förtjusning såklart. Skrattade gott åt detta. Dirty Harry - okej. Dirty Dicks - njaeee.
Här är vi och dansar på bästa bästa Proud. Proud är för er som inte vet en klubb i ett gammalt stall (eller inrett som ett, jag vet inte?). Den ligger iaf borta vid Stables Market i Camden och är bäst. Där har de boxar fast med soffor och strippstångar istället för hästar.
Inne och hälsar på i Drop Dead's enda markbutik i Carnaby.
Äter pasta på Spaghetti house där de liksom stuvade in oss i ett konstigt hörn bakom en stolpe.
En egobild jag tog på fyllan på metron under onsdagsnatten. Fin. Och så utsikten från vårt rum på sjunde.
Sen åkte vi hem.
Idag har jag varit och lämnat in en av engångskamerorna jag tog med mig på framkallning. Filmen släppte inne i rullen när vi var borta så jag hann inte ta mer än kanske 10-15 bilder, men vi får helt enkelt se hur många det blir av det på fredag. På återseende.
Idag har jag varit och lämnat in en av engångskamerorna jag tog med mig på framkallning. Filmen släppte inne i rullen när vi var borta så jag hann inte ta mer än kanske 10-15 bilder, men vi får helt enkelt se hur många det blir av det på fredag. På återseende.
Den här bloggposten vaccinerar 95 barn
Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.
Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.
Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten under kampanjen så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj (kampanjen gäller 16 april-13 maj eller upp till 5000 blogginlägg)
Piccadilly Backpackers
Under vår resa bodde vi på ett hostel vid namn Piccadilly Backpackers Hostel eftersom vi fått tips om att det var prisvärt på grund av läget. Nedan följer några filosofiska bilder på saker vi gjorde på vårt rum.
Här sitter vi och förfekkkkkar och Amanda dricker resans favvovin Garganega som kostade oss strax över 3 pund/flaskan.
Och jag passade på att köpa mig en flaska Absolut eftersom jag är alldeles för snål för att köpa något annat än billigaste vodkan möjligt hemma då jag inte tycker det är någon större skillnad. Nu kostade den ändå 100:- mindre än den gör i ~Country of Sweden~, så jag passade på. Kan utvärdera det som att det endast smakade mer sprit än annars.
Och här var jag tvungen att låna en bild av Amanda på vår förfest-koja vi gjorde på onsdagskvällen. Hur bra är det inte med förfest-koja? Superbra. Amanda kan man för övrigt kika in hos om man vill ha fler bilder i lite mer kronologisk ordning.
Londonmaten
Här sitter vi på en liten pizzeria i Carnaby. Jag tycker att det är oerhört synd att vi åt lunch där istället för middag. För tydligen hade de live-jazz där på kvällarna.
Här åt jag tidernas godaste pizza. Bara färska råvaror typ champinjoner, spenat och de sötaste paprikastrimlorna någonsin. Så himla god! Översta bilden är vitlöksbröd fast på pizzadeg. Fantastiskt. Om någon minns/vet vad denna pizzeria heter så please tell me.
Vi åt också fish & chips mest för att man måste på en av tidernas konstigaste pubar nära Liverpool street. Det var en sportpub vars enda kundkrets var gubbar i 50-årsåldern iklädda kostym som spelade på spelmaskiner. Dessutom hade de en pool i källaren och hela lokalen luktade klor.
Och här äter vi en mycket välplanerad brunch på The Breakfast Club Soho. Maten såg fantastisk ut och smakade rätt bra också. Dock var personalen, helt motsatt all brittisk mentalitet vi upplevt, var fruktansvärt otrevlig. Det förstörde hela min förmiddag att gå runt och gå förbannad på det. Om ni ska gå på The Breakfast Club välj någon av de som ligger i östra London istället.
På flygplatsen på väg hem åt vi på Giraffe och jag lovar er, jag och Maja åt tidernas godaste getostmackor. Hela lokalen var otroligt mysig och välinredd. Dessutom serverades maten på något liknande skärbrädor i trä.
Medan vi väntade på maten såg vi ett berg till burgare och undrade vem tusan som beställer något så gigantiskt till lunch. Det visade sig såklart att det var Amandas kycklingmacka.
Brick lane
Inte mindre än två dagar bestämde vi oss för att ta oss ut till East London.
Efter att ha gått och gått längs med fantastiska hus tog vi oss hit. Efter att ha tagit oss hit med knapp tid kvar innan vi var tvugna att åka till vårt hostel coh byta rum bestämde vi oss att hit måste vi komma fler gånger.
För trots att vi inte var där under några dagar marknaden var öppen har Brick Lane de mest fantastiska Vintage-butikerna. En av dem är Blitz som vi råkade snubbla in på.
Och lite så här mysigt var det i nästan varenda butik. Även tidernas bäst gömda Beyond Retro ligger på en tvärgata här. (Lovar er att den var helt fantastisk). Jag kan bara önska att gatan hade varit lite längre.
St. Paul's Cathedral
Då var vi framme vid turistattraktion #2 nämligen St. Pauls katedralen. Den var invändigt helt stört mäktig, men där fick man inte fotografera. Bland annat har de ett "whispering gallery" i kupolen där man ska kunna viska och ljudet går runt hela kupolen och kommer tillbaka igen. Sedan klättrade vi upp för närmare 550 trappsteg för att komma till toppen av katedralen och sedan lika många ner igen. Jag har nog aldrig haft så ont i fötterna, men det var helt klart värt det. Tur att ni har mig och kan få se utsikten utan att gå ett enda trappsteg alls. Visst är det fint?
Street arten
I London fanns väldigt mycket fin street art. Här är några av de jag gillade tillräckligt mycket för att stanna och fotografera.
Denna och även en annan målning av ROA snubblade vi in i precis som med grisarna jag och Maja hittade i Bryssel. Roligt sammanträffande även om han till synes varit nästan överallt.
När Victor såg denna bild frågade han: "Är det du?" Ja vet ni vad? Ja. Det har jag bestämt nu att det är det.
Och de här två sista är mina två favoriter just för att de är så välplacerade. Gillar när miljöerna är väl utvalda och hela helheten stämmer överens.
Diverse gator
Här är lite blandade bilder från när vi gått runt och explorat och shoppat på diverse fancy gator. Här är vi i Carnaby som är jättelitet och som jag egentligen bara skrev namnet på för att det låter fräckt att vi var i ett litet område. Det ligger precis vid Oxford street.
Vid Covent Garden finns sju gator som möts vid Seven Dials pillar (om det nu heter så). På en av dessa gator snubblade vi in på Dr. Martens precis när vi slutat leta efter det. Där köpte jag dessa som nu är mina bästa skor.
Obligatoriskt med bilder på röda telefonkiosker.
Den här bilden ser staged ut men är så himla BÄST för att den inte är det. Så himla talande.
19
Idag är jag upptagen med att vila ut från pressen av att vara 19 år jättegammal. Hejdå.
Themsen
Jag vill inte påstå mig vara särskilt turistig men vi tog en dag där vi besökte två måsten. Detta är när vi gick längs Themsen och uppe på Golden Jubilee bridge och tittade på Westminster och London Eye, och det måste man göra mest för att man bara måste. Sedan tog vi oss vidare till något jag faktiskt var riktigt taggad på och gjorde helt frivilligt nämligen St. Paul's, men det kommer lite senare.
Om Londonflyg tur och retur
Söndag morgon fann jag, Maja och Amanda oss själva på väg till terminal 2 och ett flyg mot London.
Ungefär såhär glada och taggade var vi på att få komma iväg till våra drömmars stad, men vi väntar nog ett tag med att visa hur det såg ut när vi kom fram.
På väg hem under torsdagen var vi inte lika glada och taggade längre. Det började med att de vid incheckningen i London bara checkade in mig till Vasa där vårt andra plan skulle mellanlanda (trots att mina vänner och baggage hade slutdestination Umeå). Väl i Riga blev det därför en hel del köande till Air Baltic transfer center för att få komma hem. Sedan hoppade vi på vårt propellerplan och flög iväg till Finland. Där, 20 minuter hemifrån, fick vi veta att dimman var för tjock för att planet skulle kunna landa i Umeå. Här sitter Maja på flygplatsen i Vasa och väntar på att få besked om natten.
När vi till slut hamnade på Tropiclandia förbannade vi ironin i att vi nu fick bo mycket finare än vi gjort på hela resan med egen dusch vi inte behövde använda och kuddar mjukare än moln som vi endast sov 2-3 timmar på. Här ligger vi och tittar på Wrong Turn 2 i hotellsäng, för visst hade vi tv också.
Och Maja kunde självklart inte låta bli att le och fnissa trots misären, för sådan är hon. Sedan klev vi upp igen 4:00 och begav oss tillbaka till flygplatsen. Där satt vi på rad 13, fredagen den 13:e medan motorerna krånglade och fick trixas med i ca 30 minuter. Vi väntade totalt 9 timmar för att få flyga 20 minuter hem och kunde liksom inte låta bli att sitta och tänka att "så nära men ändå så långt bort".
Men nu kära vänner är jag hemma, utsövd, äten och duschad, och ska snart få träffa någon jag har saknat väldigt, väldigt mycket. Efter lite catching up med livet tänkte jag börja den riktiga redigeringen av bilder och ta er igenom vår London-vecka. Men tills vidare: Lev väl!
Hai
Mänsklig värme
Kolla så fint det är på min vägg nu! Markus Krunegård sitter mitt emellan en The Used stencil och en liten pojke. Mänsklig värme är enligt mig ungefär som väntad. Absolut inte lika bra som Markusenvangeliet (det är svårt att topppa), inte riktigt lika bra som Prinsen av peking och Lev som en gris... men ett riktigt bra album lik så väl. Om ni ska lyssna på något, lyssna på Askan är den bästa jorden och Love of my life. På Spotify finns dessutom exklusivt den otroligt passande låten London. Markusmarkus, you're the love of my life.
Utbrast under hans spelning att just där, just då skulle man dö lycklig. Varje spelning med Markus är fantastisk just för att det är så fint och fult på samma gång. Det är en sådan vacker smuts att man inte kan låta bli att förlora sig i det.
Utbrast under hans spelning att just där, just då skulle man dö lycklig. Varje spelning med Markus är fantastisk just för att det är så fint och fult på samma gång. Det är en sådan vacker smuts att man inte kan låta bli att förlora sig i det.
Umeå Open
Så här många bilder har jag från förra helgens bravader innan Umeå Open, och självklart har Amanda tagit båda två. Det var i alla fall en otroligt bra festival som vanligt, dock höll den inte samma mått som tidigare år jag varit där. Bäst var Den Svenska Björnstammen och Markus Krunegård såklart. Jag har också en liten gif på ljusshowen under Thåström som jag dessvärre inte lyckas få lägga upp någonstans, men det kanske jag får lösa när jag kommer hem igen. Tills vidare - Lev väl!
Prylarprylarprylar
På söndag är det min 19:e födelsedag och jag kunde aldrig tro att jag skulle vara den som önskade mig en speldator i födelsedagspresent, men sagt och gjort så for vi till Mediamarkt i lördags och sen spenderade jag och Victor hela dagen med att möblera om, städa och rigga, och nu ser mitt rum ut som ovan. Så himla roligt och skönt med något som inte laggar sönder varje sekund på grund av minsta krävande program!!
London calling!!
Nu tar jag farväl av detta dramatiska väder och flyger mig bort en bit. Jag åker för första gången någonsin till England och packar ner Maja och Amanda i väskan. SÅ JÄVLA TAGGAD!!!!!! Vi ses på torsdag! Hejdå!!!!!
Plugg och mat
Trots alla våra försök till konstruktiv kritik och åtskilliga besök hos båda lärare och rektorer står vi nu här med löften som inte infiriats och en kurs som från början verkade vara en av de bästa under hela min skolgång men som jag nu helt tappat entusiasmen för. Jag försöker verkligen plugga inför provet imorgon, men trots det är klockan runt 00 och jag känner ingen form utav motivation över huvud taget till att bli klar med detta. Det här har hänt allt för många gånger under min skoltid, och jag är så himla besviken.
När jag inte pluggar eller klagar tittar jag på olika matbloggar. Det finns så himla dåliga matbloggar från Sverige. De flesta handlar om bakning, vilket jag inte är det minsta intresserad av, och resten blandar vardag och mat på samma ställe, vilket jag inte tycker duger för att nischa sig som en matblogg. Den enda jag ibland kikat in på är Karin och Ebbas Ultimat, men den består endast av vegetarisk mat och uppdateras allt för sällan. Idag gick jag igenom lite och hittade i alla fall två stycken värda att följa. Salt & peppar och Jennys matblogg.
Visste ni att det är en av mina stora drömmar att driva en matblogg när jag flyttat ut och skaffat eget kök? Det skulle vara så himla roligt. Jag tycker att det blir så mycket godare när man gjort maten själv från grunden och inte äter halvfabrikat (säger jag som är stolt anhängare av Mississippi Belle's Macaroni and cheese), och om jag bara fick mig ett eget kök med mina egna råvaror skulle jag säkert kunna skapa underverk till slut. Jag behöver jobba på mina egna villkor.
Några saker i matväg som gör mig "konstig"
- Jag är inte särskilt förtjust i choklad (exkl. vit). Särskilt lysmelk och nougat är ju vidrigt!!!
- Avskyr mjölk (dessa två går dock väldigt bra tillsammans av någon anledning).
- Avgudar INTE tacos. Tacos är matens svar på mjukisbyxor för mig. Tråkigt!!
- Hatar curry. Alltså HATAR CURRY!!!
- Allmänt negativt inställd till chili och stark mat.
- Ogillar grillat. Jag tycker om konceptet grillning för att det är somrigt och mysigt, men varför lägga en kolsmak och bränd hinna på all sin mat när man kan göra den i ugn? Kol är inte gott!
Detta kommer ni alltså inte få läsa om i min framtida matblogg, men nu får det vara nog med nattsvammel för mig idag. Adjö.
Listmåndag
Tänkte bara skriva något för att det är så tomt här. Har lite Umeå Open-grejer att lägga upp när jag tar mig hem igen. Dessutom är min Mänsklig Värme på väg hem till mig så jag tänkte bara skriva lite om skivan och Markus och sådant i samband med det, men tills vidare får det bli en listdag. Listor är kul och bättre än inget.
Dagens låt: Min glittriga charizard Inte för att jag lyssnat på den idag, men den är alla dagars låt.Dagens frisyr: Knut jag sovit på så den är lös och sne.
Dagens smink: Inget alls. Skönt.
Dagens klädsel: Jeansskjorta och leggings. Fast mest inget alls.
Dagens händelse: GAME OF THRONES IS BACK. Och båda mina favoriter från Skins var med, nämligen Chris och Cassie <3. Och Joffrey fick en bitchslap. Och AH SÅ BRA SERIE.
Dagens planer: Plugga Internationella relationer.
Dagens saknad: Coleslaw. Alltså Coops egna varor kanske inte låter så jävla exklusivt men deras Dijon -ger mig brutala cravings all day every day.
Dagens tråkigaste: Too much deg.
Dagens mat: Fick Billys levererad till sängen när jag vaknade imorse (14). Bäst.
Dagens kärlek: Ett mirakel detta mäktiga ord
Dagens humör: Lite trött och seg och less på snö men glad.
Dagens köp: Inget. Måste gå och köpa coleslaw.
