"Googla ditt namn"
Olivia: *tänker och skriver "jao"*

Jo jag har fastnat i ett citatträsk. Jag ska starta en citatblogg. Nej det ska jag inte. Det lät töntigt, men jag ska göra det coolt. Nej jag ska inte. Jo. Ni får vänta och se helt enkelt.

Olivia: Anna kan du skicka sorbet?
Olivia: Anna? Sorbet, sorbet, sorbet, sorbet, sorbet, sorbet, sorbet, sorbet!
Olivia: ANNA ÄR DU DÖVAST I SVERIGE?
Anna: ? JAHAAA jag trodde du ba: Shobre, shobre, shobre shobre. Jag tänkte att du är ju lite skum ibland

För någon natt sen drömde jag om Lunan. Jag drömde att hon stod i Kungspassagen. Utanför den där spelaffären. Jag borde fattat vinken om att det var en dröm med tanke på att hon hade exakt likadana kläder som hon hade när hon drog för 4 år sen. Jag sprang iaf fram och slängde mig i armarna på henne. Det var typ den bästa känslan jag har haft på länge. Ibland hatar jag att sova. Nej jag hatar inte att sova. Jag hatar att behöva vakna. Det suger.

Jag ska erkänna en sak. Förra året blev jag nöjd med mitt skolfoto faktiskt! Både det enskilda och klassfotot. Jag vet att det är fängelsestraff för att göra ett sådant utlåtande men jag är åtminstonde ärlig. I år däremot tror jag att jag tar livet av mig och jag gråter när jag inser att hela jävla fucking Umeå kommer kunna titta på det inom en snar framtid. Den här skolkatalogen kommer högstadie elever runt om i stan spara som minne för resten av sina liv. Om de känner för det kan de när de är 60 plocka fram skolkatalogen, slå upp Minervaskolan, peka och sedan skratta åt det där miffot Olivia. Är det detta som ska representera den nya mogna niondeklassaren Olivia? Är det mitt, om möjligt, ännu hemskare enskilda foto som ska representera mig när jag ska välja gymnasium? Jag lär bli nekad på noll blankt. Minnena av dagen kommer att förfölja mig i mina mardrömmar. Den där jävla fotografen som tittar på mig med sina onda ögon och säger med oskyldig röst: "Hejhej nu MÅSTE vi le för annars cuttar jag dig. Var en snäll flicka nu och ge mig din mest fejkade tandrad." *Klick*. Sedan blir man bländad av ljuset och hans onda skratt döljs bakom en vit dimma. Skolfotografer borde förbjudas. En dag ska jag få min hämnd. För som går att läsas ovan ska jag nu ta ett SweetSuicide och sedan kommer mitt spöka att hemsöka honom för resten av hans patetiska liv.

Vill ni ha en hint om hur jag ser ut? Tänk er ett anus.. sedan stoppar du ner och förpackar den i en nästintill genomskinlig anusförpackning. Inte riktigt ändå. För tillägget är att hela bilden är helt fake eftersom att det ligger ett fakesmajl över allt det där. Så om vi bara tar och ritar ett kryss över det så har vi förgående. Trots allt är fakesmajlet där. Vilket gör att det bara är ett stort WANNABE över hela grejen. Det gör att resultatet blir: Ett wannabe anus i en anusförpackning. (Är man wannabe anus ligger man väääääldigt lågt ner på listan).

Ska jag nämna något om bönorna också? Bönor är gott och jag käkade en burk nyss.

"Är en 15årig tjej som är bisexuell, alltså gillar både killar och tjejer, har svart hår med snelugg ner till höfterna."

Att ha snelugg till höfterna lät coolt. Jag ska spara och skaffa det.

Well shit, jag ba tattaren här. Egentligen gillar jag inte att lägga upp listor men den här föll mig helt i smak.


De 7 artister/grupper jag helst skulle vilja se på scen är:

Molotov Jive - Helt underbara rockare från Karlstad. Upptäckte dem på "Garage" (UR) och jag är helt förälskad. Tänk stämningen att se i någon lite källarbar. Jag tycker mest om att se småband live. När det inte är så mkt folk. Det blir en helt annan kontakt mellan musikerna och publiken. Underbart vilken känsla det är. <3

Ramones - Allt som oftast förbannar jag mig själv för att vara född i helt fel tidsera. Tänk att vara 60-70tals punkare. Det är nästan som Sandi Thoms  låt "I wish I was a punkrocker". Nog för att jag hatar den låten av hela mitt hjärta men den stämmer. Det jag verkligen saknar i mitt liv är punkkonserter. Jag hade gärna sett Sex Pistols, och nej att de var på Peace & Love räknas inte som att det fortfarande finns en chans för det är bara löjligt.

Kent - Jo det hade varit något. Jag har lyssnat på Kent så länge jag kan minnas. Min fader har länge stolt varit ägare til de flesta kentskivorna och under lågstadietiden dunkade Vapen & Ammunition i stereon varenda biltur. Sedan hade jag en demonstrativ period då jag vägrade lyssna på all musik pappa lyssnade på. Jag trodde all Svensk rock var usel. Jag hade fel. Tillslut insåg jag att det inte gick att motstå. Fantastiskt. Kents texter gör mig glad. Perfekt både som depp- och uppmuntrar musik. Skivorna har jag lagt väldigt mkt beslag på nu.

Motion City Soundtrack - Dock att gilla band från USA som icket är så pass stora internationellt att de kommer till mig är bara värdelöst. Jag skulle ge så mkt för att få se Motion City. Nog det enda jag ALDRIG tröttnar på. Har man inget att lyssna på kan man alltid slå igång en MCST låt.

My Chemical Romance - Är man MCR fan är det nästan skamligt att inte sett dem live. Det har inte jag och jag skäms. Det är helt värdelöst att jag inte kommit mig för det. De har ju trots allt varit här flera gånger. MCR är kult och är man så besatt som jag är/har varit av Gerard Way så ska man bara köa 1 månad till biljettsläpp. Nästa gång gör jag det.

The Used - Även här total skam. Så äkta, så tilltalande och så underbart. Bert Mccracken måste tyvärr vara typ den fulaste sångaren någonsin, men still vem är så Shallow (Believer hähä) ?

Industri Royal & Lars Winnerbäck, - De får hamna som delad 7a. Sådana som jag sett förut men skulle dö för att se om och om och om och om igen. Industri är mitt knark och det bästa med lokala band är att man kan underhålla sitt beroende. Jag behöver min dos av dock då och då. Lars är tillsammans med Kent och Ebba Grön de enda som jag klarar av att lyssna på på Svenska. Det jag uppskattar mest i musik är djupa texter och någon om Lars har detta. Jag älskar Lars av hela mitt hjärta.

Jag lyssnar på Kanadensisk rock. Man kan tro att det är dåligt men det är det inte. Mina föräldrar tror att jag städar. Nej det tror de inte men de ljuger och säger att de tror det. Egentligen, i smyg, tror de att jag sover. Jag gör ingetdera. Jag lyssnar på Kanadensisk rock. Det är bra.

De försöker med samma sak. Allihopa. De är ett gäng lurendrejare hela hopen. Jag kommer aldrig våga lite på någon igen. Jag kommer aldrig våga gå på stan mer. Den här gången var det hon. En lockig tant på Åhlens. Tänk om hon hade lyckats. Tänk om jag fått gå hungrig hela dagen pga. henne. Då hade jag blivit kraftlös och hon fått skämmas. Är det värt det? Är det verkligen det?

Idag slog hon till. Hon försökte allt lura mig. Jo det är henne jag talar om. Pure Evil. Kassörskan på Sega Råttan. Nog lurade hon mig allt att betala 10 kronor för mkt. Hon tror att man kan lura dagens outbildade ungdomar, men hon gav sig på helt fel person. Jag är nämligen extrem i mattematik. Så fort jag upptäckt hennes onda plan störtade jag dit och satte henne på plats. Hon hade inte ens lagt tian min i kassan utan lagt den på sidan av för nog ville hon ha den för sig själv alltid, men tji fick hon så hon teg. Ett hastigt och skamset förlåt och i framtiden kommer hon aldrig försöka sig på något liknande igen. För då vet hon vad som väntar. Olivia är inte att leka med.

Är det bara jag som finner det ironiskt att bli inbjuden till något obligatoriskt? Förresten så kan mina lärare inte stava heller.

Jag har en vän som har en vän som har en vän som har en vän som har en vän som säger så. Okej det är inte så komplicerat. Iaf så sitter jag på taket. Det är najs. Jag packade med mig dator, högtalare, kamera och So boken och sen drog jag upp. Jag gör det mest för att jag är fast besluten om att bli förkyld... men jag måste plugga lite ifall det inte lyckas. I so boken finns ett kapitel som heter "Ungdomar och droger". Någon dag när jag har lite att göra så ska jag läsa det. Jag minns ett visdomsord jag fick för några månader sen. Det löd: "Det man inte kan lära sig på wikipedia är inte värt att veta". Det är ett underbart visdomord somä vitkigt att ta fasta på. Jag spelar iaf rock här uppifrån. Nitlotten är att ingen granne stör sig på det eftersom klockan bara är 8. Såhär högt är mitt tak:

Ögonblicket var övervälmande.

ANNA ÄR HEMMA, ANNA ÄR HEMMA, ANNA ÄR HEMMA!

IMORGON KOMMER ANSYPANSY HEM! *räkna ner*
Den enda gången jag tillåter mig själv att vara hets det är när ANSYPANSY ändligen ska returnera hem... och när Daniel färgar sitt hår mörkt. Typ när jag inte får byta teater mot Japanska. När datorn blir arg och börjar pipa. När jag är ensam hemma 3 dagar i veckan så hetsar jag 24/7. Inte bara när Karlsson kommer hem utan också under hela tiden hon är borta. När jag får rockbrist. När jag får rock. När jag ser något jag vill köpa. När jag ser något jag inte har råd att köpa. När jag går in på sidor som denna.

Okej jag hetsar hela tiden men jag hetsar mest när Anna kommer hem!

Det kommer komma en dag då jag bryter ryggen. Den dagen vill jag att ni ska tycka synd om mig.

Karlsson kommer döda mig när hon får reda på vad jag har gjort. När hon får reda på att jag drog på 2 spelningar utan henne. Ett tag funderade jag på att ha som nästa mål att göra det coolt att gå på spelning ensam. Sedan ändrade jag mig. Det ska inte vara coolt att vara på spelning utan Anna. Därför försökte jag vara så ocool som möjligt ikväll så att hon missar så lite som möjligt. Dessutom så ska jag aldrig släppa henne ur sikte när hon kommer hem så jag kommer aldrig gå på rock ensam igen. Just nu är hon lyckligt ovetande i solen. Hon får nästan skylla sig själv som drar. Den jäveln.

She´ll get lost in the Italian sun
Anna, she cried all night cuz she don't see no light

Det faller torkad hårspray ur mitt hår nu. It sure feels great to be back.

Något av det mest frustrerande som finns kan vara kurdisk synth. Jag ska försöka att utan att låta rasistisk skriva att man såg vem som var på ålidhems fritidsgård för vad ikväll klockan 21.00. Tillslut fick jag en lagom dos rock iaf. Efteråt kom det en flicka fram till mig. Hon sade ungefär:
Var det din pojkvän som sjöng?

Jag låter spekulationerna om mitt svar ligga i luften.
I min jakt på coolhet kan jag konstatera att jag är jävligt nära toppen.
Nu bär det av till hamnis för mer mer mer.

Jag har, efter mkt research, hittat min idol-älskling. Jag gillar egenltigen inte att ha någon idolälskling, men jo. Han sjunger sjukt vackert, och fan när han log. Då trodde jag att jag skulle dö. Jag hittade EN video på tuben, vilket suger men fan ändå. Han heter Mårten Holst och han är fantastisk.

Igår hade jag 13 unika. Det är status. Jag skäms nästan. Daniel sitter här bredvid och sjunger I'm a fake. Han tkr inte att min statistik är cool. Han är töntig. Jag tror han har PMS också.

Jag sa ju att jag skulle överleva.

Jag tänker fortsätta skriva inlägg om jordens undergång hela natten.

Okej jag ljög. Jag ska se The Dark Knight. Heath Ledger är (var ;_;) ju bara mums <3.

Idag har jag läst EN blogg som nämner jordens undergång. Leker ni onåbara för att "Jag tror ju inte på sånt där trams" eller bryr ni er inte? En del säger "Gud vad alla tjatar" men jag säger TJATA PÅ!

Jag vill läsa om folk som skriver om jordens undergång. Jag vill kunna basera mina fördomar om korkade människor på riktiga uttalanden om viktiga saker. Jag vill inte läsa om vilket par SUUUUPERSÖÖÖÖTA skor ni köpt idag. Shove the shoe up your ass, please. Fast kanske, kanske kan jag basera mina hat på de inläggen också. Ja det kan jag definitivt. Snälla ta åt er annars känner jag mig överflödig. -.-'

Vill ni att jag ska skriva vad jag egentligen känner?

Alla är ett gäng idioter. Ippen shinde miru? Jag ska inte dö imorrn. Ni andra får göra precis som ni vill men jag har inte tänkt dö. Jag ska skapa en egen planet. Jag ska klona jorden. Jag tar gärna emot mutor. Annars får ni inte följa med. So that's it. Jorden går under, I live. Punkt slut.

Det kan väl inte vara många där ute som missat artiklarna och spektaklet kring jordens undergång? Om maskinen som kan skapa ett stort svart hål som vi alla sugs in i? Först skulle det hända imorgon bitti. Sedan sägs det vara ändrat till Oktober. Självklart är de få som tar detta seriöst. Jag blir nästan deprimerad när jag ser alla som får panik. Det jag ändå funderat mycket över är "Tänk om det är sant..". Jag tror naturligtvis inte på den här skiten och jag funderar faktiskt inte "Tänk om..." ifall vi kommer dö imorgon, MEN tänk om den dagen kommer då vi förintar oss själva? När vi faktiskt inser att nu är tiden ute. Vad fan gör man då? Jag skulle nog göra allt jag bara han. Springa runt stan förtvivlat efter saker att hitta på som jag aldrig gjort förut. Inte låt någon tid gå till spillo. Nej jag vet inte. Det skulle nog inte bli så. Jag skulle precis som nu, sätta mig och skriva ett onödigt blogginlägg om att jorden inte kommer gå under och att alla är fjantar och lite mera "tänk om...".

En sak är säker iaf: Från och med nu ska jag alltid ha kameran med mig. För när jorden går under, då ska jag fanimig ta den snyggaste bilden.

Jag tror att jag har fått mindre röv. Idag har jag gått runt och tappat nitbältet hela dagen.

Jag tittar på Simpsons. Millhouse är Emo och Bart dansar Crumping. Typ det coolaste jag sett ever.

HEJ alla underbara läsare och HEJ bloggen. Idag vaknade jag till fågelkvittret tanför fönstret. Så jag klev upp och åt ett tuggummi och en bit tånagel så nu är Olivia mätt och glad. Dagens oufit blev min senaste plastfolie. Den är sådär lite mattare än vanligt och väldigt hållbar. Det är en av mina nya garderob favoriter. Efter att ha browsat lite hittade jag den här sidan som jag tkr alla ska kolla in.  Igår var det VIPgalan så jag och Anna sov lite i min säng. Så nu har jag hennes näsdukar här. De är ganska mysiga. <3. Nu ska jag vänta på Jossan.

Jag LOVAR att skriva ikväll, PUSS.

Det är höjden när hon ringer min mobil från våningen ovanför för att berätta att det är mat. Höjden av vad får ni klura ut själva.

Ja det kanske har framgått tidigare, men min senaste filosofi att går ut på att Jigsaw tar alla emos. Jag tror att regissörerna till Saw-filmerna har för avsikt att skrämma alla emos från vettet. (Jigsaw tar folk som inte uppskattar livet. För er oallmänbildade jävlar). Mörkt skulle det vara. Hel kolsvart och så skulle man bli stucken av en massa vassa nitar och säkerhetsnålar. För att inte nämna rakblad, fast det beror helt på hur man levt. Är man ingen cuttare blir man nog inte cuttad. Eld skulle nog försöka inspela på något hörn också. Att man börjar brinna på ett eller annat vis. Samtidigt som det är kolsvart givetvis. Fan vad blod det skulle bli innan man dog. Det mest ironiska skulle vara om man blev strypt av en choker.

Jag borde sluta driva med mig själv, men för en gångs skull var jag 100% logisk. Okej 99%. Det här är inte bara min senaste filosofi utan självklart också min senaste skräck. Jag är livrädd för Saw. OCH DOCKAN! Den kommer vara överallt. Grisen också för den delen, (vegeterian snack ni vet).

Så nu vet alla hur jag kommer dö.