Orlando // Epcot

I våra Disney-biljetter ingick två parker - två dagar, så dagen efter det magiska landet färdades vi vidare till den stora golfbollen i himlen - Epcot center.
 
Där delas områden in i Future world och sedan olika länder. Vi började med att slå oss ner i Mexico för lunch och Frozen drinks. ps. dyrt men gott nå jävulskt. Bra grej med att dricka frozen är att man automatiskt får i sig varannan vatten (okej nästan) i och med att de nästan bara består av alkohol och is.
 
I Norge hade allting förvandlats till filmen Frozen. Är oerhört nyfiken på vad de hade där innan filmen kom. Det fanns även svenskt godis, lingonsylt och recepthäften med skandinavisk mat. Vi kände oss nästan som hemma.
 
I Kina fanns oändliga rader med terrakottagubbar och tusen pandor såklart, ungefär som att vara i Chinatown i vilken stad som helst. De hade även meet & great med Mulan som vi tyvärr missade och fantastiskt duktiga akrobater.
 
Vidare till Tyskland, Frankrike, Italien, UK, USA osv. Hittade frälsningen i Japan självfallet med all deras anime-merch, dunderfint porslin och konstig mat/godis. Ledsnade dock på att fotografera där i slutändan. Vi var väldigt trötta och ville mest bara ta oss igenom allt. 
 
Vi avslutade med Future World och spelade lite konstiga spel om hur världen skulle vara i framtiden och så hamnade vi på Epcots bästa ställe - Coca Cola. De hade alla möjliga Coca Cola-prylar, köpte mig ett läppsyl med Coca Cola-smak, och en maskin där man fick smaka olika läsksorter från hela världen. De flesta var inte goda alls men det var ändå riktigt kul.

Orlando // Disney's Magic Kingdom

Vaknade upp en morgon och så var det denna sköna bönas 21-årsdag. Vi firade såklart med room service-frukost på sängen och prosecco jag ~köpt ut~ kvällen innan. Älskar för övrigt små amerikanska spritbutiker! 
 
Vi drog direkt till partyt! Många hade samlats för att fira! ~join the celebration!~
 
I verkligheten kom vi riktigt sent (dock i tid till paraden) pga taxichaufför med några hjärnceller för lite. Hamnade ute i helvete men fick skjuts av en guldgosse i en liten liten golfbil till en ny taxi. Sen hängde vi runt i plasten och blev besvikna över att man ej fick gå runt inne i slottet!! Såg en jättekonstig show med papegojor men älskade paraden. 
 
 Sedan åkte vi steamboat tillbaka till parkeringen igen.

When the sun shines on the big city promise me that you'll be there with me

Kameran är tillbaka! Här är några saker jag hunnit fota under veckan och gud vad roligt det är att vardagsfota igen! Det enda är att jag sörjer allt jag missat att ta bild på de senaste månaderna men dags att sluta gråta över spilld mjölk och hamna back on track. 
 

20080124 - 20110425

Nu har jag bestämt mig. Vi kör en liten terapi-titt i mina hemligaste gömmor. Satt och pratade med Ronja (världsbäst tjej + typ den enda bloggen jag fortfarande läser som gav mig idén till detta från första början) i helgen om just denna olyckliga kärlek och känner ändå att jag fått väldigt bra distans från den. Det är viktigt att komma ihåg när ni läser att det sista av dessa inlägg är skrivet för över 3 år sedan och det första ännu längre sen. Det känns som att jag läser om någon annans liv. Dessa texter föregås även av nästan två år av ännu mer oycklig kärlek. Den som ligger mellan att man inte känner något och att man känner allt. Om tiden innan man själv förstått vad som händer och den oskyldiga förälskelsen finns inget skrivet, men det räcker och blir över ändå vill jag lova. Det här är verkligen inte allt.

 

Att vara tonåring och kär i någon som inte är kär i dig är det sämsta som finns, men det går över. Jag tittade tillbaka på det här när jag senast fick mitt hjärta krossat och blev påmind om att det går över. Även om det tar 4 år och känns som skit så går det alltid till slut över och man överlever. Jag lovar. Hoppas att det ger er något att läsa detta, så som det gjort för mig. Och om ni gillar det kanske det kommer mer liknande saker framöver (tex. vad som faktiskt kom sen), annars kanske inte. Vi får se hur det känns efteråt.

 

 

---

2008-01-24

Jag föstår inte vad jag gör för fel. Vad har jag gjort? Varför måste du få mig att känna mig helt värdelös? Förstår du inte att hela mitt liv kretsar runt dig? Att det enda jag inte skulle göra för dig är just det du ber mig om? Idiot, jag hatar dig. Jävla äckel, jag älskar dig. Jag tror att det var första gången jag använde de orden. Jag älskar dig.

 

2008-06-15

Jag behöver dig
Mer än vad jag vill ha dig
Och jag vill ha dig för gamla tiders skull
Du betyder inte allt
Men jag tänker på dig varje dag. Varenda jävla dag.

 

2010-08-15
Jag kan grubbla mig trasig och besluta att du inte förtjänar min tid flera gånger om, men så fångas jag av din blick en enda gång och faller igen. Jag kan inte greppa dig. Allt jag vill ha är din hud mot min. 

 

2010-08-21
Det finns ingen bot.

 

2010-09-20
Vad menar du när du håller om mig som ett litet barn i flera timmar? Vad menar du när du är vaken halva natten för att jag känner mig ensam? Vad menar du när du ringer varje dag? Betyder jag någonting nu? Betyder jag någonting imorgon? Jag är en grubblare säger du. Ja, jag tror att i natt är en sådan natt reserverad för tankar om dig, igen. De blir fler och fler. Men ingenting är vettigt nolltretretti. Jag måste försöka få grepp om dig. Annars kommer jag att förlora förståndet. Det här fungerar inte mer.

 

2010-10-03
Jag vet inte vad som är mer patetiskt: att jag av och an velat ha samma pojke i snart 4 år, att han är så fel och inte alls värd den tiden även om han är det finaste som finns, eller att samma pojke är min bästa vän även om jag inte är hans. Nej det mest patetiska är hur det ilar i kroppen, hur hjärtat bultar, hur tårarna rinner, hur luften tar slut, hur ont det gör.

 

2010-10-10
Ibland brukar jag låtsas att den där låten handlar om oss. För vi är sådär som Bob och Ramona. Ibland undrar jag om du gör allt du gör av sympati, om du ser ner på mig. Så fylleringer du för första gången. Jag är impuls.

 

2011-01-03
Varför gör inte verkligheten ont? Allt jag någonsin velat ha har blivit ouppnåeligt. Kanske förstår jag att jag förtjänar bättre, kanske har jag bara isolerat känslorna för att det blir lättare så. Är allting försent nu? Borde jag gå sönder inombords? och om inte, hur ska jag någonsin bli hel igen?

 

2011-03-14
Svartsjukan som får mig att hata fler och fler sprider sig som ett virus trots att jag trodde att jag äntligen var över det här. Det har jag trott så många gånger. Klockan är 05:55. Ovanför mig hörs fotsteg - någon har precis vaknat. Jag däremot har inte somnat än. Kan inte. Inte trött. Tänker för mycket. Igen. På dig. På henne, en ny henne. Inte jag. Huvudvärk. 

 

2011-04-25
Det här kanske är sista gången efter en hel bok på 4 år, sista gången sidorna handlar om honom. Förhoppningsvis händer någon nytt snart. Något som fyller tomheten. Tills dess duger det nog att dansa på alla ställen som går, och röka för att det håller en vid liv. Hela den här boken känns plötsligt så meningslös. Alla de här sidorna, blev det verkligen ingenting av dem? Var allt bara tomma ord? och vad kommer sen?


Det var du som sa det, såhär borde vi jämt ha det

Kameran har dragit iväg till Göteborg och kommer hem om ca en månad! Tills dess har jag plockat fram mina analoga kameror igen så när det är dags för framkallning har vi det att leva på. OCH TILLS DESS plockade jag fram lite mobilbilder (samt planerade in några framtida inlägg).
 
Här i björkarnas stad har det varit nästan sommar hela den senaste månaden och jag har varit ungefär så lycklig som jag bara kan bli. För de som inte vet är jag otroligt väderstyrd i humöret. Sol ute, sol i sinne typ. Här är en fantastisk och solig kväll när alla mina finaste och bästa förförfestade och sedan balkongförfestade och till sist drog på en av mina favoritplatser: origo.
 
Dagen efter inte lika nöjd längre med uppskrapat ansikte och borttappad plånbok.. 'men vad gör det? det är ju fortfarande sol!' tänkte jag och så gick jag och bakishängde, skvallrade om gårdagens erövranden och drack kaffe med mina bästa single ladies/partners in crime istället. Bland annat damen ovan. Vi såg även Her. Sjukaste filmen jag sett på länge. Fruktansvärt bra, (med varning för livs-/existentiell kris). Rekommenderas varmt!! 
 
Annan bra grej man äntligen kan göra: hänga på Hamrinsberget!!! 
 
Har även hängt mycket på Universitetet bara för att få spendera så mycket tid i solen med mina favoriter som möjligt. Läst böcker, pluggat körteori och allmänt stört mina vänner medans de varit duktiga studenter. Mirakulöst nog inte bränt mig än!
 
Och så har min vän i etern, bäste babe och ärkepajas, Filip 'Filzzor' Nilsson, fyllt 21 år! (För övrigt: hur fin bild?? erkänn att ni smälter). Han berättade samtidigt att han inte ätit tårta på 1,5 år eftersom "massa grädde"(?????). Blev självklart bestört och gjorde en fet, laktosfri gräddtårta. 
 
Är dock inte lika bra på att baka som min moster så överlät morsdagsfikat till henne. (För övrigt också asfin!!!! trots att hon bara är med en liten bit på kanten). Sen blev det matkoma overload för småttingarna.
 
Och det här var natten söndag till måndag när vi valvakade! Hejade fram alla utom rasisterna fast lite extra på F! såklart. Det blev en väldigt konstig blandning av känslor. Lite lycka och hopp - mycket ilska och besvikelse, förvirring, cynism. Tar nya tag, väcker Filip och peppar brännbollsyran en stund istället. Och här är det fortfarande sommar så nu ska jag pausa i Mammas Nya Kille och kila iväg på Båten. På återseende!

En liten update

Hej mina små darlings! 
Här har det varit tyst ett tag igen.
 
 
Två anledningar:
 
1. Vintern har varit lång och frusit min själ. Kylan och gråtonerna är så jävla oinspirerande. Det blev inga bra bilder och så hamnade jag i någon form av depression i år igen. Det är något med mig och vintern som verkligen inte klickar.  
 
2. Snön tinade bort och med det kom även inspirationen tillbaka. Var ute och fotade lite grann med snyggot till vän jag har vid namn Elin, men vet ni vad jag gör? Jag tappar kameran i asfalten (i ett försök att ta en snapchat..) och nu startar den inte längre :') ska se om jag kan få tag i en kortläsare så att jag kan haffa i alla fall bilderna vi tog den dagen men sen kommer det bli lite torka på fotofronten igen tills jag får det fixat. (so worth it...) 
 
Fick dock idén via Ronjas blogg att läsa igenom min gamla dagbok, men jag har ännu inte bestämt om jag vill publicera något eftersom det inte är särskilt vackert utan mest fult och trasigt, men det kanske är spännande ändå? Har i alla fall en grej som är vacker och som kanske dyker upp senare. MEN det som faktiskt är fantastiskt med boken är att varje rubrik är en låt som antingen förklarade vad jag kände eller som jag bara tyckte var jävligt bra just då. Slängde in låtarna i en Spotify-lista och det kan vara den bästa listan någonsin. Här finns den om någon är intresserad av det.
 
 
Följer någon fortfarande denna blogg? Är någon annan intresserad av att veta vad jag gör/tänker/känner/är fortfarande? Läser ni även om jag bloggar utan feta foton? Jag har liksom gett upp ambitionerna att detta måste vara en visuellt vacker plats så utan vidare krav skulle vi kunna kommunicera lite här bara. Om ni vill det. Är ni kvar? För om jag bara gör detta för min egen skull kan jag hålla mig på tumblr och instagram tills jag fått ordning på kameran eller något mer spännande inträffar, men jag hänger gärna här också! Bloggar någon ens fortfarande????
 
Det var allt jag hade på hjärtat denna gång. Tyck gärna något, ananrs hamnar vi nog i samma glömska igen.
 

Bröllop i Hemavan

Under sportlovsveckan drog hela familjen Alm/Andersson till Hemavan för att åka lite skidor och skoter, men även för att rida häst upp på ett berg till en plats som heter Vacker Utsikt. 
 
Där väntade Stig Strand som åkt längdskidor upp. Här har vi min fader...
 
...syster...
 
...moder... 
 
...också jag! 
 
Anledningen att vi var där var att dessa två tokstollar 25 år efter att de träffats (på dagen!), 21 år efter sitt första barn, 18,5 år efter sitt andra barn och 10 år efter sin förlovning bestämt sig för att det var dags att gifta sig! 
 
 
Kan ju även påpekas att Stig Strand körde "den långa versionen" och pratade på i ca 5 minuter totalt innan det var officiellt. Det hela var väldigt passande mina föräldrar tyckte jag. Kort och enkelt, utan pompa och ståt, men med en rad (ska vi kalla dem kreativa?) idéer för att göra det lite roligt. De lyckades vara redigt nervösa innan ändå kan jag lova.
 
Så skålade vi lite med champagne och red ner igen som hela familjen Alm.
 
Lär väl ta ett par år innan jag åker upp till fjällen (massor av år sedan sist innan detta) och leker köttbulle i vinterkläder igen, men det var det väl värt.  

Första Februari

En lördag klev vi upp i ottan för att åka till fantastiska Veronica som bjöd på världens bästa superfrukost hemma hos henne.
 
Anledningen var att bruden till vänster kommit upp från storstaden över helgen. Så vi uppdaterade varandra om allt som hänt sen sist och åt tills frukosten gick över i brunch och diskussionen som vanligt gick över i het feminism-debatt. (Carolina Falkholts fitta)
 
Efter tidernas bästa morgon åkte jag sedan och jobbade. Under tiden invigde Umeå sitt kulturhuvustadsår ochb på väg hem efter en stressig jobbkväll (pga att alla skulle handla mat samtidigt efter invigningen var slut) flanerade jag runt på Rådhusesplanaden och kikade på invigningsutsmyckningen som var kvar. Bland annat en stor svart låda med pumpande musik som folk stod och hade sin lördagsfest till. Dans på gatan är bra grejer. 
 

Lilla julafton

Hittade detta utkast från när vi firade lilla julafton för en sådär 1,5 månad sen, och tänkte varför inte lika gärna publicera det. Denna blogg har blivit lite prestationsångest-fylld. Får lite känslan av att något väldigt speciellt ska måsta ha hänt för att det ska hamna här. Ska försöka ta mig ur de gängerna lite tänkte jag. Tillsvidare: lite julstämning.
 
Julpinglan Elin hade självklart fixat tomteluvor åt härskapet. 
 
Officiellt rätten med störst hatkärlek pga gott men så jävla drygt att skala rödbetor.... Vi åt även glöggmarinerat kött för intensifiering av temat.
 
Jag delade ut mina julklappar även fast vi inte skulle köpa några pga obotlig shopaholic och så stannade vi inne i skydd från stormen och snackade skit inpå småtimmarna istället för att gå och se Kristian Anttila.
 
Från mig till er: en riktigt god jul och ett gott nytt sjätte bloggår. Hurra, hurra, hurra!

Julpyntning

Alla som känner Elin vet att hon är bland de jultokigaste som finns. Därför blev jag inte förvånad när hon frågade om jag ville följa med och pynta en av granarna i Sara Lidman-tunneln.
 
Hon hade köpt full uppsättning pynt som vi virade och hängde upp medan barn gick förbi i förundran. "Vad fint ni gör!", ropade någon.
 
Och fint blev det! Nu ser en av de ca 10 granar som finns vid tunneln lite juligare, och känner ni er manade att ta efter att gå dit och pynta en själva kanske vi snart har full julstämning längs hela backen. Min julstämning ökade i alla fall lite efter detta projekt eftersom jag själv inte har en gran i mitt hem. 

Trick or treat til the neighbours gonna die of fright

I lördags var det dags för årets bästa högtid: Halloween. Maskerad borde man ha jämt enligt min mening. Missade tyvärr förra årets halloween med att vara i fel stad och land så har inte klätt ut mig på några ljusår. Valde att använda mig av förra årets idé, hade till och med hunnit köpa peruk innan jag insåg att jag skulle missa hela spektaklet. Vi började kvällen med att åka några bussvändor i vanlig ordning (när jag säger  "började" så menar jag självklart från tidpunkten jag anlände. Allt innan det är ganska irrelevant). En buktalardocka och en gorilla var på plats.  
 
Sist av alla dök en tjugotalare upp. Det diskuterades bland annat ölsorter, feminism/rasism, galna leopardtanter och att bli påkommen, över vinbål med omysiga gelemaskar som sattes i halsen. 
 
Med hjälp av sugrör förstås. Alla hade sugrör. Vi hade en mycket eminent spellista med skräckinjagande musik så som Monster, Roar, Kill EVERYBODY och This is Halloween. Varav sistnämnda ledde till insikten att damen ovan aldrig sett The Nightmare Before Christmas så halloween är för vår del inte riktigt över för än det har hänt.
 
Gänget med en förkärlek till tecknade serier hade självklart en representant från Adeventure Time: Fionna! 
 
Även Nurse Joy var där till min besvikelse eftersom jag hade övervägt att överge min kostym för att vara Pikachu istället pga. mkt lättare och automatiskt gullig. Hur grymt hade inte det oavsiktliga teamet varit? Någon som vill vara min Ash nästa maskerad? Till höger rådjuret/skogsvarelsen som fick en guldig högaffel för bästa kostym.
 
Bästa och stiligaste trion med Filip i mitten som Slenderman/Stilig man i kostym när masken svek. Känner ju ba I believe in miracles since you came along you sexy things.
 
Och här är två av Elins tappra försök att låta mig vara med på en bild. ps. haha är så jävla kort trots att resten kröker rygg ds. I bakgrunden står Jonas som hade pumpa på huvudet och jag har ett starkt minne av att jag konstaterade att han bara MÅSTE vara med på bild men hittar ändå ingen sådan nu i efterhand. För grönjölingarna som varken ser eller förstår vad jag nu var utklädd till ändå säger jag bara Somebody please tell him who the eff I is.
 
Efter detta drog vi och dansade till alla möjliga genres av reggae (supertoppen att få vara utklädd på krogen!!), träffade No-face och däckade framför American Horror Story i sann Halloween-anda. Och det var det. När blir nästa maskerad?

Bröllop i Svanstein

I lördags, efter en lång genomresa norrut, hamnade jag med 75% av familjestryrkan här uppe i Svanstein (Norrlands Hollywood om skylten får bestämma). 
 
Med bara Torneälven mellan oss och Finland befann vi oss så nära grannlandet att radion fick in finska kanaler och mobilen bytte telenät till finska Telia Sonera.
 
I en liten rosa kyrka vankades det bröllop för min fars syster på vår finlandssvenska sida.
 
Ett riktigt okonventionellt Övertorneå-bröllop utan fnoskler. Carola och Fredrik stegade in hand i hand till lite orgelspel, prästen välsignade paret och ringen och så gick vi ut igen efter ca 20 minuter intensiv vigsel.
 
Och jisses vad lyckliga.
 
Sen kördes det vidare till festen på Svanstein lodge där vi också bodde. 
 
Jag och lillasyster.
 
Farfar Mikko med sin syster.
 
Fördrink och kramar och presenter och grattis och när väntas barnet och gud vad du är vacker osv.
 
Och så mat och dans hela natten lång såklart. Bland annat dansade bröllopsparet sin första dans till AC/DC's Back in black och vi andra lärde oss att dansa English regency dance, vad nu det heter på svenska, men ni vet Jane Austen-stuk. 
 
Klev upp nästa morgon och gick runt i norrlandshösten och knäppte lite bilder. Långsamt, långsamt traskade tiden framåt i ett kargt men vackert, stilla landskap tills det blev dags för frukost och avfärd hemåt igen.

Plusminus Filip dödade Obama

 
 
Här kommer en podcast av mig och Elin plus eller minus Filip.  Första avsnittet är precis släppt och det skulle vara guld om ni ville lyssna lite och kanske lämna lite feedback. Denna ses mest som en uppvärmning utan något riktigt tema men mer som ett prova-på och planen är att köra lite mer fast teman i framtida avsnitt, så tyck gärna till om det och detta som helhet. Om ni vill. Om ni inte vill kommer vi nog fortsätta ändå, för grymt vad kul det var. 

Sista dagen med TMNT

Såhär såg det ut i måndags när vi hade den sista dagen när alla i mitt bästa tjejgäng hade tid att ses samtidigt. Vi gjorde en heldag av att bara umgås och bocka av några aktiviteter vi länge pratat om. Sen när kvällen trängde på åkte vi hem till Amanda, beställde pizza till dörren och åt middag på balkongen. Sen kom Filip hem och hängde med oss en stund innan det var dags att säga tack och hej. 
 
Och så var det med den sista gången jag kommer träffa alla mina brudar samtidigt på minst ett år eller två eftersom vissa fått för sig att skaffa ett liv och flytta till Stockholm respektive San Fransisco. Sorgen.. 
 
Men innan San Fransisco är aktuellt hinner jag spendera en kvalitetsvecka med Maja. Vi åker nämligen ut en sväng i Europa från och med imorgon och det kommer bli hur bra som helst. Se fram emot att höra om det sen. Latero!

Realtid

Hade en dröm igårnatt att jag realtidsbloggade, så jag klev upp och tänkte att jag skulle försöka mig på det igen för första gången på länge. Här började min dag med att jag klev upp tidigt och tog mig tid att koka kaffe tills jag insåg att vi inte hade mjölk hemma. Blev frustrerad men drack ändå.
 
Och så mötte jag upp Maja och Agnes på stan. Agnes provae skor och jag fyndade en bra burk och en kjol för totalt 50:-. 
 
Sen tog vi en långjävla och bra fika och bestämde oss för att gå på bio på kvällen. Det skulle ses Känn ingen sorg och jag hade egentligen tackat nej till att följa med men hade lite för trevligt för att kunna säga tack och adjö. Detta resulterade att jag for hem, vände i dörren för att storhandla och sedan vände i dörren igen tillbaka till stan. = ingen tid realtidsbloggning. 
 
Om filmen i sig kan jag säga att jag hade låga förväntningar och trots det blev besviken. Hade förväntat mig att en Håkan-film skulle vara full av eufori, lycka och feel good-vibe, men det var mest frustration och ångest. (Trots att jag vet att många av hans texter är lite sorgliga så är det inte sorg jag får ut av Håkans musik utan känslan av frihet, möjlighet). Musiken var bra såklart men det kändes lite "rushed", som om de försökt trycka in så många låtar som möjligt på två timmar och insåg att man bara kan spela 2 rader/ca 30 sekunder per låt, och alla "dolda" låttitlar gjorde det hela lite töntigt och onaturligt. Lyssnar hellre till riktiga Håkan-låtar hemma i vardagsrummet om vi säger så. Dessutom känns det så overkligt när de proppar på låtar som vi vet att Håkan Hellström skrivit på fiktiva människor. "Där är ju Lisbet som gjort den där låten 'sluta drömma om det juva livet...'" Nej, för den har Håkan gjort. Om vi tar exemplet I rymden finns inga känslor (eller vilken film som helst egentligen) så tror en del av mig på att Simon sitter i sin tunna någonstans där ute. Jag tror inte på Känn ingen sorg eftersom hela deras liv utspelas i ett fiktivt Sverige. Det blir lite fantasy någonstans. Det krockar med min verklighet.
 
Gud va pessi jag blev nu men jag tyckte inte om denna film. Det är min dom.
 
Och nu tänkte jag slå ett slag för realtidsbloggningen trots att denna frukost redan är uppäten. Detta i samband med senaste True Blood och ett försök till att skriva ihop en att-göra-lista för dagen. Första punkten "-blogga" är härmed avklarad. 

Midsommar

Efter en superlunch med diverse sillröror med min familj + grannar i stugan cyklade jag och Victor de sista kilometrarna till My percis i tid till middagsgrillningen. 
 
Där hade redan timmar innan flera asbra människor samlats för att fira tillsammans. De hade även byggt ihop denna vackra midsommarstång.
 
Och så åt vi vår knytismiddag och blev mer än mätta vill jag lova.
 
Efter middagen spelades det Flunkyball och dansades på flera sätt. Filip hjälpte mig även att lösa en Rubiks kub och så festades det såklart. 
 
Lagom till att myggen tittade fram var badtunnan varm så vi hoppade i för att undvika dem och för att det var najs också såklart. Vissa gånger frivilligt, andra inte. Har räknat upp till 34 myggbett efter denna kvällm, (ett antal som ökade rejält när jag och Agnes var ute och sprang igår, har inte orkat räknat om), men det var det värt. Min bästa midsommar hittills vill jag nog påstå.
 
Nu tänkte jag dra iväg på äventyr igen. Man måste utnyttja semestern till fullo har jag hört, men det resulterar även i att det förhoppningsvis blir ett gäng riktigt bra bilder här när jag är tillbaka. På återseende.

En dag på Bettnes


Studenten

Såhär såg det ut igår när vi var på Samuels studentmottagning och nu är alltså även han vuxen. Hurra hurra! Många plus för bra folk och bra mat. Allt som allt en mycket bra grej. Folk borde ta studenten oftare helt enkelt. Nu tänkte jag kila iväg till Stockholm en vecka och hänga på Hultsfred och annat najs. Toodles.

Bröllopsfeber

För några dagar sedan fick några vänner för sig att man går för sällan på bröllop och att ett därför bör anordnas. I lördags var det dags för Jonas och Johanna att vigas på Tjäderns gård där man släpat ut soffor i gräset.
 
Sanni agerade vigselförrättare med bibel och sorgeklädsel.
 
Och så började det. Först stegade brudgummen ut, tätt följd av brudtärnorna och så bruden Johanna med Tina som agerade far och överlämnare.
 

"Du kan nu high five:a bruden."

Och här har vi då brudparet vars äktenskap är giltigt så länge ringarna är intakta och inte i någons tarmsystem.
 
Så kastades buketten och Ida som var lycklig nog att fånga den är näst på tur att gifta sig. Hon kommer få ett tufft jobb att toppa detta bröllop kan jag dock lova.
 
Så bjöds det upp till vals.

Och med det var det det första bröllopet jag varit på (i alla fall som jag är gammal nog att minnas) över. Må de leva lyckliga i alla sina dar. 

Hade jag väl pengar, hade jag biljetter, hade jag nog suttit här ändå

En dag bjöd Maja på lunch, grekisk sallad, på sin altan. Jag fick en egen skål utan lök (woho!). Götta att laga mat ihop och äta i solen. Borde man göra varje dag.
 
Elin var sen och då får man inte vara med på bild. Man får heller inte något vatten + att man får hämta oliverna själv. Sådant är straffet och lagen.
 
Och sen lirade vi Jenga, alla med olika regler. Vi körde fyra vändor där alla förlorade en gång och sedan en sista om vem som var ultimate loser = jag :( (ps vinden). Hemskt spel pga ingen vinner, bara förlorar.

Och så var det med det. Nu tänkte jag att när solen börjar dröja sig kvar på kvällarna ska det hamna lite fler festbilder här. För sommaren = festläge och det måste man ju dela med sig av. Taggad på asmånga asbra festbilder! Ikväll blir det till exempel bröllop på Tjädern!

Tidigare inlägg