På lördagen vaknade vi tidigt för att Majas mamma sagt att vi MÅSTE se Jonathan Richman, men väl framme var vi mer intresserade av att göra andra saker på området, som att klättra klättervägg. (Okej, Maja klättrade. Jag tittade på). När vi kom fram till scenen satt vi en stund i gräset, lyssnade och tänkte att "Ja, det har var väl trevligt, men vi kanska ska äta lunch istället".

 

Så vi åt varsin RIKTIG SOPPA. Jag åt en De La Soup, Maja en First Soup Kit och serverades gjorde även Odd Future Soup Gang Kill Them All. Mätta och belåtna tog vi en spårvagn in till Avenyn och gick på bio, för sånt kan man också göra när man går på indie-/hiphop-/hipsterfestival på västkusten. Filmen vi såg hette Fat Kid Runs The World och hade Europapremiär. Bra film om en tjock kille utan kompisar som träffar en junkie. Vill klassa den som "Feel Good" fast den har en väldigt mörk ton, vilket är ett strålande betyg. 

 

Väl tillbaka på området såg vi Laleh för 3:e respektive 4:e gången och snubblade förbi en spelning med The Royal Concept (ovan) vi inte tänkt gå på, men så plötsligt kände vi igen en låt eller två och gud vad glad jag är att vi i alla fall han se lite grann av den spelningen för det var otroligt bra musik. Efter middag mötte vi våra polers + deras nya bekantskaper och drack vin utanför stängslet tills det var dags att gå in igen och dricka öl till Miike Snow. Som för att spara det bästa till sist såg vi sen Odd Future på den minsta scenen och det var kanske den roligaste spelningen jag har upplevt i mitt liv. Så mycket blod, svett och tårar (mest svett). KUL!

 

Fortfarande i eufori åkte vi runt halva stan och tillbaka för att till slut snubbla in på klubben Yaki-da. Längst ner fanns Silent Disco som jag velat prova hela helgen, men så gick strömmen och ingen musik kunde spelas. Det levde verkligen upp till sitt namn. Turligt nog fanns det tre våningar till att undersöka, två med rnb/hiphop/andra liknande genrer, och en med jazz och, enligt ryktet, kändisar. Vi spanade på Anders Wendin aka. Moneybrother och Ebbot från Soundtrack. Enligt Victor var även Fares Fares i krokarna den kvällen. (Missade btw smygpremiären av Snabba Cash II). 

 

När festivalen sedan tog slut hade vi två dagar av INTENSIVT promenerande, shoppande och ätande innan vi till slut satte oss på ett tåg och åkte hela vägen hem igen, och så var det med det.

 

Sedan satte vi oss för att köa till en spelning med Bon Ivéeeeee eller Bon Ajver, men insåg ganska snabbt (efter att ha suttit och fotat varandras grimarser en stund) att vi ändå inte skulle kunna se någonting när det väl drog igång och att stämningen i publiken troligen skulle vara seg, så vi gick för att leta upp våra Umeå-/stugvänner och drack öl tills hela området var FULLT av balladälskande människor. Då såg det ut som nedan.

 

Så vi köpte churros istället och åt dem till en otroligt bra spelning med Blur. (Ni vet, Park Life och WOOOHOOOOOO).

 

Och det var del 1 av 2.

Här är de två bilderna jag har från dag 2. Passande att vi alla tre lyckades vara med i alla fall, om så i lite skeva färgsättningar.

 

Dag 3 gick vi på en lång promenad i jakt på pizza. Vi hittade ingen men hittade istället tidernas snyggaste bil och den här fiolspelande bocken som under natten FLYTTAT PÅ SIG!!!! Han stod tidigare mitt emellan vårt tält och toaletterna så vi hade ofta kommenterat hur obehaglig han var tills en morgon någon utbrast "HAN ÄR BORTA!!!" och här var han, så vi poserade så klart med våran återfunna vän.

 

Sedan blev det dags för det som för mig var den mest efterlängtade och bästa programpunkten, nämligen Poetry slam-finalen. Den här tjejen vann och toppade sen allt med en vinnardikt som var klart kvällens bästa. Ida Olofsson tror jag hon heter om jag minns rätt, kan ha varit Olsson också.

 

Så blev det mörkt och tidernas finaste solnedgång och vi vandrade runt på området lite mer ordentligt än vi gjort tidigare kvällar, åkte lite tåg, åt lite fantastisk vegmat och så slutade det med att jag och Elin tog en powernap som tog slut nästa morgon, så vill ni höra mer om den kvällen får ni vända er till kämpen Maja som faktiskt var vaken.

 

Och med det åkte vi hem. Fakta till mina intresserade stalkerfans: Orginalburgaren är beställd utan lök - där av lappen på den. Så nu vet ni om ni ska överraska mig med middag någon dag.

 

(Alltså parantes. Jag måste bli ursäktad för seg uppdatering då jag 1. reser mycket 2. har 2gb utrymme på min hårddisk på datorn jag redigerar med, vilket innebär att jag inte kan importera bilder utan att först rensa ut ungefär hela mitt liv inför varje gång och sedan bara kan redigera en bild i taget för att inte crasha datorn. Nu vet ni).

Det var inte alldeles lätt att få bra bilder när denna kvinna uppträde då jag är alldeles för kort för att hitta bra vinklar mellan alla långa huvuden. Många bilder har någon lång mans lockar i ett hörn eller två (som på den här sista bilden). De är för övrigt alla tagna med mitt tele (Tamron AF 70-300/4-5,6 Di) och ni kan bara föreställa er hur det såg ut. 

I torsdags satte jag mig i en bil med dessa två favvobrudar (som för övrigt tagit upp en hel del av min sommar) för att ta en tripp innåt landet, som kan vara så här fint på sina ställen.

 

Slutstationen var denna. Urkult!

 

Först satte vi upp vårat megatält och gick sedan runt i Näsåker för att softa i solen och se oss omkring på området.

 

Och när klockan slog 00.00 var det dags för Eldnatten! Som i år innehöll förvånandsvärt lite eld men var fin ändå på sina sätt. (Tack och lov för höga ISO-värden). När den var slut rusade vi igenom den massiva publiken för att få en bra plats framför scenen i väntan på Laleh, som får ett något kort men liksåväl eget inlägg imorgon. Sedan får jag se om jag hinner lägga ut de andra två dagarna innan jag far iväg på nästa äventyr på tisdagnatt eller inte. På återseende amigos.