Ska ta och lägga in en höstbild innan jag ger mig av. Kan hända att jag bloggar lite till innan dess men jag tar inga risker. Det blir iaf huvudstaden med min kära familj och när jag kommer tillbaka kommer jag vara mätt, fylld med musik, rik på kläder och dessutom långhårig. Look Forward To it. Jo det ingår i mina planer att söka upp Johan Palm. Önska mig lycka till. Jag komemr måsta slå ner en massa småemos och möjligtvis några fjortisar också men det ska lösa sig. Eller s använder jag mig bara av mina kontakter för sådana har jag faktiskt rikligt av inne i tv4huset. En sista puss från Umeå. :*

ps. Rönnbär är fett mkt höst. ds.

Jag har nått en vändpunkt. The Used dunkar inte på högsta volym ut mina högtalare längre. Det börjar gå uppåt. Nej det var inte sant. Det går mer neråt än någonsin men jag har slutat bry mig. Det spelar ingen roll längre. Jag går vidare och om det vill fortsätta falla saker bakom mig så får det vara så men jag blickar framåt och på det som fortfarande står stabilt. Jag slutar detta med ett: ^^

Det är svårt att vara sin egen modell. Det är fan jävligt svårt. Tacka vet jag stativ. Jag avgudar den som uppfann kamerastativet. Ja det gör det helt plötsligt mycket lättare, MEN det här är inte rumba. Det jag menar är att det fortfarande är jävligt svårt. Tänk på den ni.

Nej egentligen vill jag säga att jag har en bildidé på gång. Den kommer bli ascool om jag får den att funka som jag vill men det verkar finnas ett extremt litet hopp för tillfället.

Tänkte förresten nämna också att jag INTE loosar dagens bild för tillfället. Det är höstlov vilket innebär att det enda kravet är att lägga ut en höstbild på hela veckan.

Jag visste att den här tiden skulle komma. Jag har till och med bevis på att jag visste att den här tiden skulle komma. Jag försökte dra ut på det men det är över nu. Så mycket för ovillkorligt existensberättigande. För det var så jag kallade det. Jag känner paniken välla fram för jag kan inte hitta den där svarta jävla boken. Den nämner iaf något om ett helt orelativt perspektiv som oftast inte går att sätta en benämning på. Den nämner också hur jag visste att när den här tiden kom skulle jag inte orka mer. Jag orkar inte förlora en gång till. Handlar det om att ha vara en dålig förlorare eller handlar det om att vara betydelsefull? Det vet jag inte än, men det jag vet är att allt var en lögn. Jag tar tillbaka allt för om du inte ska tala sanning så ska inte jag öppna mig heller. Ironin ligger i att allt du sa var en lögn var det enda som var sant. Så mycket för imagen. Så mycket för att låtsas tills det roliga har runnit ur. Någonting annat om att du också var en dålig förlorare. Det var nog sant, men skillnaden blir att du inte förlorar någonting. För det är vad jag alltid varit. Jag trodde inte du var som de. Jag trodde så mycket annat, men alla är en i mängden eller hur? Jag hade gärna varit precis som de. Jag hade också gärna varit född som någon helt annan här eller precis som jag men på en helt annan plats. Jag hade gärna varit sådär som man ska. Och det är lätt att vara någon annan när man är gömd långt ifrån, och jag vet att det är lätt att låtsas när man inte behöver se någon i ögonen. Det är lätt att vara någon annan när ingen vet hur man är. Jag vet nu. Jag har lärt mig nu. Eller egentligen så vet jag inget alls. Jag vet inte vem du är och jag vet inte vem du egentligen vill vara. Jag vet bara att du är fake precis p det där sättet som jag trodde du var annorlunda på. Jag vill inte att det ska finnas så här mycket att säga om dig men det gör det tydligen. Tillslut ska ändå även jag glömma bort allt. Jag vet att Agnes har rätt när hon säger att ingen är speciell. Jag vet att genom att citera rakt av så faller allt på sin plats. Du är inte speciell.

Men det, är inte jag heller.

Den här bilden är fail men det är iaf dagens bild. Lev med det.

Jag sitter och lyssnar på må-bra musik. Problemet är detta: Jag har bara ca 2 låtar på den spellistan. Med må-bra musik menar jag musik som jag lyssnar på när jag vill bli på bra humör. Ibland när jag mår piss vill jag lyssna på musik som skriker och som bara gör det värre och må bra på det viset. Så är det inte nu. Jag requestar riktig, glad och bra musik. Gärna synthar. Tror jag. Nej jag accepterar absolut inga jävla pop låtar. Rock ska det vara. Om ni tipsar mig får ni en kram per tips okeiis?

Ser ni vad jag gjorde? Jag bytte slogan. Så nu känns det bättre.

En av de saker som ligger allra högst på min lista är låtar som man blir glad av. Jag brukar inte dela med mig av musik så mkt egentligen, men här är två låtar som har gjort mig oerhört glad på senaste tiden som jag tycker att ALLA ska höra.



Visst vill man bara hoppa upp och dansa, skrika och hoppa?
(Btw, den där ikonen där uppe kommer ni ser mer av. Jag ska placera ut den lite här och var där jag känner för det.)

Jag insåg något ultimat igår. Jag kan ta mig igenom dagarna utan att någon förstår mig. Jag överlever faktiskt i att vara den enda som förstår mig själv. Så det så. Nu är det lov iaf så inga sura miner nu! Jag trixade till lite typsnitt och detaljer (med hjälp av Sanni) i designen. Så nu blev den ännu lite fränare. Jag bytte slogan också. Jag tittar framåt mot en lite mindre emofylld tid. Jag hoppas åtminstonde det så jag prövar så gott det går. Om ni inte ser vad det står så tänker jag inte berätta det heller. Ni får anstränga era ögon. Jag tror jag ska ta en dag och lägga till ännu mer småsaker här och var, men inte nu. Dagens bild blir inte norrländsk alls. Det blir en bild från igår när vi rejdade Strömpilen och Sofiehems gator. Sofia, Daniel, Sanni, Anna, Frost, John, Rasmus & Robin. Daniel klippte sig men vi jag och Sofia fick egentligen inte titta fast vi ville. Så vi gjorde en blandning fast det vet han inte om. Det är hemligt.

Förövrigt så ville Rasmus korv bli stekt.

Idag steker vi med korvar och Rasmus på Sannis mysbyxor dag. Det här var ett redigt inlägg jag lovar. PSSSUUSS.

Min mamma är bäst på att ha rätt. Det gör mig ledsen. Jag gillar inte riktigt när hon har rätt. Det är bra när man förstår att man ska lyssna på henne och så blir det bra men när ma inte gör det och hon har rätt ändå är det inte bra. Idag försökte jag skippa skolan men min mor sa till mig att jag skulle ta en lugn morgon och ta min tid så jag kanske hoppade Spanskan men ändå fara till skolan. Hon sa att det skulle bli bra. Jag for till skolan och idag har jag faktiskt mått mentalt bra. Hon hade rätt igen. Priset man måste betala är nog tyvärr att fysiskt har jag painat sönder. Huvudvärk som satan hela dagen och linsvätska i ögonen så det har varit svidande pain också hela dagen. Jag trodde det skulle ge sig men nej. Tillslut kom jag hem och självklart kopplade mor min ihop att linserna var suddiga och sved för att de kanske legat i vätskan för länge (sant) och att jag alltså haft ont i huvudet för att jag trots allt behövt anstränga ögonen ändå. Sedan botade hon mig. Min mamma har haft rätt hela dagen. Jag tror att det är bra ändå. Jag tror nog det. Jag älskar min mamma ovillkorligt. Hon är den enda jag älskar ovillkorligt. Hon är den enda som förstår och den enda som älskar mig på samma sätt tillbaka. Hej på fånerierna men det är koolt att älska sin mamma. Jag svär.

Btw, så skulle jag nämna en sak i ensamhetsinlägget som jag glömde. Att om man skriver sådana inlägg så är det så att alla som läser det blir illa till mods. Det är sorgligt och roligt på samma gång. Jag gör också så. Det är ett faktum att det blir lite obehagligt när man oväntat läser att någon man känner mår dåligt. De flesta vill som låtsas om att man inte har läst det överhuvudtaget. Nu kommer många av mina klasskamrater läsa detta, bli ännu mer illa till mods och sedan låtsas om att de inte har läst. För de visste inte att de blev så lätt avslöjade. Nu har jag gjort det extremt obehagligt för er. Det tycker jag är roligt. Det är inte så att jag vill att ni ska börja prata med mig om sakerna jag skriver men jag vill bara påpeka ironin i det hela. Nu har jag gjort det. PussHej.

ps. Min syster fyller år idag. Hon är tonåring nu. Det är status. Grattis. ds.

Dagens bild är även dagens citat.
Sofia Nilsson: "Men jag hatar inte människor. Om de inte är Lindvall eller Hitler".

Jag har saknat ett filosofiskt inlägg. Nu kommer det äntligen.

Jag har insett att när man är ensam går allt mkt fortare. Dessutom tänker man något oerhört. Fast och andra sidan så tänker jag nog mycket redan. Jag gillar inte att tänka för mycket. Det blir man lätt galen av. Det är då man börjar övertolka allting som händer runt omkring en. Jag har tänkt för mycker ganska rejält på senare tid. Trots det är det lite roligt hur den sista gnistan av självförtroende kan släckas så inom loppet av några få sekunder. Vid närmare eftertanke är det också en aning övereaktion men faktum kvarstår faktiskt att det än en gång har gått upp gör mig att ni inte känner mig ett dugg. För jag är verkligen en sådan som tar åt mig. Jag blir lätt nedslagen (nej inte bokstavligen) av små uttalanden. Jag söker någon form av bekräftelse, så som de flesta gör skulle jag anta, och jag har väldigt lätt för att känna mig missanpassad och oönskad. Jag skulle vilja skriva lite om fasad historien men det tänker jag inte göra. Jag kanske lägger upp fasad bilden istället. Jag vet inte om jag har gjort det men i sådana fall gör jag det igen. Jag hade tänkt skriva mkt mer... men det skiter jag i.

ps. det blev inget långt filosofiskt inlägg. Det blev ett kort djupt emoinlägg isället. Jag får längta ännu längre. ds.
ps2. nej filosofiskt och djupt är verkligen inte samma sak. ds2.
ps3. jag ville bara skriva ps3. det verkade coolt, men nu var det roliga över. ds3.

Jag kom hem i tron om att jag skulle spendera även resten av min onsdag i vanlig ordning framför tvn i all ensamhet. Jag möts av ljudet av en dammsugare. Det är ingen vanlig onsdag. Pappa är hemma. : D
Han går runt i huset och sjunger på något som ska föreställa You really got me med The Kinks.  Det blir mer ett "You really really .... really ..... really".

Det finns dock en negativ del av det hela. Jag kan inte rejda med chokladbollssmet. Istället äter jag pasta med Dolmio till middag. Tunnt skivad lök my ass!

Jag vandrar planlöst på stan. Det kallas tidsfördriv. Fast egentligen vill jag kalla det ... något annat. Justnu leker jag bibiloteksnörd i vanlig ordning. Med en musiktidning på ena sidan om mig och en hög Gravitation-böcker på den andra. Också det i vanlig ordning. Allt är sig likt. Det här var det mest värdelösa jag någonsin har skrivit.
Vad ska jag säga.. det är Onsdag.

Today it's depp-tema så jag tänkte bjuda på en bild tagen för någon vecka sedan. Historien bakom bilden är att .. jag kämpade med mitt bildprojekt, MEN DET FÅR NI INTE SE ÄN MWAHAHA. Aja hursomhelst så stank mitt badrum rejält antalet dagar efteråt. SCORE TILL MIG OCH SÅ VIDARE.

ps. jag räknar detta som ett redigt inlägg ja. ds.

För ca en vecka sedan hade jag tänkt skriva ett rätt så ocoolt inlägg. Jag gjorde inte det. Nu funderade jag starkt på att skriva det igen. Jag har det hela nedskrivet på en säker plats med några små felformuleringar. Nu ar jag en rätt jämn, hög statistik. För många läser min blogg helt enkelt. Det är jag missnöjd med. Just därför ska jag inte skriva detta briljanta, ocoola inlägget. Kanske skriver jag det imorgon ändå, kanske inte. Jag ska iaf meddela att jag ska börja blogga ordenligt varje dag. Jag gör en deal med mig själv att jag måste skriva ett redigt inlägg till varje bild annars blir det snabbt ointressant. Så Look Forward To It.

In the words of Bob Dylan.
-Ha! I'm glad I'm not me!

idag var temat photoshop. j didn't enjoy making this, hoppas ni gillar att se på den. jag slängde in två shapes och en brush och alla är nöjda :'D ingen tar mig seriöst. deal?

SPRILLANS NYNYNYNY. Asså enda anledningen till att jag lägger ut den är för att jag är SÅÅÅ mkt snyggare än er. Så ni vet var ni har mig.

Idag är det Söndag. Jag hatar Söndagar. Stan är stängd och det finns inget att göra. Det innebär också att det nästan är Måndag. Måndagar suger som faaaaaaan. Med tanke på skolan extra mkt. MEN imorgon är det en Måndag att glädjas åt. Imogon får jag träffa allas vår wangstah Daniel Eriksson. Det kommer bli great! Jag har saknat perversiteten. SE jag uppfann nyss ett eget ord. Idag tror jag att jag ska fota. Dagens bild kommer alltså bli ett sprillans nytt egopic. MHM. Det kanske inte blir en så dålig Söndag trots allt. Nu fattas bara en djup filosofi.

Vetdu hur coolt det var igår? Nej det vet du inte för du var inte där. Jag har inte skrattat så mkt på ... länge x'd. fyfan asså! Ni kan iaf inom en snar framtid förvänta er ett nytt stjärnskott på himlen för vi siktar mot stjärnorna. Det är Shortcut som jag talar  om och fan vad vi ska rocka era ass off asså! Vi kommer bli lika stora som Isak Falk-Eliasson.

Dagens bild. Jag hade något storslaget på G men jag håller på det till inom en snar framtid. Allt för att hålla läsarna kvar i spänning. Jaglovar att jag ska skriva ett riktigt inlägg snart. Fast å andra sidan håller jag aldrig minablogglöften-.

Idag är det nytt tema helt enkelt. Jag har den snyggaste bilden på hela vida .... yeah.

HEHEHEHEHEHEHEHEHEHEHEHE >:3

Nu är det regelbok som gäller. Så här kommer Dagens riktiga bild.
Johan Palm ÄR mat.

Jag tror det är han> den jävlen som har ljugit. Han kommer inte hem än.

NU DU KOMMER DAGENS BILD! Jag vet inte vilken jag ska ta men det får bli en överraskning även för mig tills jag har laddat upp den. Jag ska göra en kategori som heter Dagens bild. Bara för sådana här inlägg när jag skriver bara för att jag inte hunnit lägga ut nåt.
det blev en bild på Agnes. En självklarhet egentligen för hon är ju typ den sötaste som går att ha på bild lixx.

Nu är det väl hög tid för mig att lägga upp dagens bild, men först ska jag dra till med ett citat. Det är fröken Sofia Nilsson som drar till med ett: "Jag önskar att det kom en snygg kille bakifrån". Sofia föreslår också att jag skapar en kategori som heter Citat. Det ska jag göra någongång men inte nu.

Jag och Agnes har gjort en deal. En bild varje dag. YEAH. Nu ska jag leta. Idag har jag ätit en macka. Den var god. Imorgon ska jag äta en till macka. Lovisa föreslår att den ska vara mjuk. Det håller jag med om. Sedan blir det torsdag och då kommer Daniel hem. Han ska få en macka i välkomstpresent. Jag ska göra den själv. Då blir han glad och tjock säger Agnes muntert.  David Roos visar en bild på ett öga. IUUUUUUUUUUUUUUUUHHHHHHHHAAHUHUHHIHIHI. David hälsar:  "Lev väl!". Vad han menar med det är rätt oklart och man får tolka det precis som man vill. Allt är ju relativt. Vad nu det har med saken att göra. Lovisa skrattar och tycker att det här är konstigt. Det tycker inte jag.

Sist men inte minst vill jag hälsa en stor PUSS till alla mina 700 unika besökare. För ni vet ju att jag älskar er alla för de ni är.

Under min tid i Skellan har jag lärt mig många nya saker. Tex. som att de är helkorkade där eftersom ingen hänger på Mcdonals som till följd av det är nedstängt, hur man tömmer en kartongpressar Orwak och att Semper gör både Barnmat och chokladpulver. Den allra viktigaste kunskapen jag fick var trots allt att folk snattar hälsokostpreparat. Det måste alltså helt logiskt vara så att de som snattar mest i samhället är tjocka människor. Jag har aldrig litat på tjockisar. De är sådana där smusslare. Det är därför de är just tjockisar. De smusslar undan mat. Sedan smusslar de när de äter maten i smyg. Sedan smusslar de bort alla spår efter sig. När de väl har blivit smusslare klarar de helt enkelt inte av att sluta. Det är beroendeframkallande att smussla. Är man sedan tjock är det mkt lättare att smussla. Då kan man gömma saker under kläderna och i fettet. Ingen märker något eftersom att alla reagerar med ett: "Gud vad tjock" och intet ont anar de att denna luring egentligen är en chokladkaka smalare egentligen, än så länge. En annan anledning till varför man inte ska lita på tjocka människor är att man aldrig vet när de anfaller. Är man inte på sin vakt kan de hoppa på en bakifrån. Att bli mosad av en tjockis är inget trevligt sätt att dö. Det kan jag lova.

Slutsatsen av det här är alltså att man alltid ska ha ögon i nacken.

JAG ORKAR INTE! Nej jag tkr (nästan) alla är bortskämda och störda så de kan ta sig. Vad vill jag mest av allt nu? Imorse var det att sätta mig på ett tåg och åka långt bort. Just nu vet jag inte. Jag tror att jag vill gömma mig i min källare men jag vet inte om det är vad jag vill heller. Jag vill iaf gömma mig på ett eller annat sätt. Jag vill låtsas som att jag själv har valt det. Tänk om det var så lätt att fly som jag fantiserar om. Det hade varit fantastiskt, men inget är någonsin så enkelt som man önskar. Det har jag lärt mig för längesen.

Jag såg I'm not there och från och med idag är jag ett Dylan fan. Aldrig mer kråktroll för mig. Ballad of a thin man måste vara den vackraste låten som någonsin skrivits.
Now you see this one-eyed midget
Shouting the word "NOW!"
And you say, "for what reason?"
And he says, "how?"
And you say, "what does this mean?"
And he screams back, "you're a cow
Give me some milk
Or else go home"

Just nu längtar jag efter sol.

Jag satt för en stund sen och läste igenom Johan Palms gästbok på tv4.se. Jag blev arg. Ett inlägg sa något om att han borde sluta sjunga rock och sjunga tex. Christina Aguilera. Jag blev arg. Sedan skrev någon nånting om att han såg ut som en drogad kamel i glasögonen. Jag blev ännu argare. Båda de som skrev påstod att de tyckte att han var bra och snygg osv. men fyfan. Kan inte folk uppskatta en människa som är sig själv? Det är ju det som är det bästa med älsklingspalmen. Att han är sig själv. En unik människa. Tack för Johan. Han får mig att titta på poptävling. Jag tror ärligt att jag skulle slopat idol iår om det inte vore för Johan Palm. Låt honom för guds skull aldrig sjunga Christina Aguilera. Sedan läste jag en blogg som skrev att skivbolagen borde börja slipa på låtar åt honom redan nu. Jag blev nästan lika arg men inte riktigt. Gör inte Johan pop. För guds skull förstör inte Johan. Ojoj vad internet kan göra mig frustrerad. Nej nu ska jag lägga upp vad jag lyckades snickra ihop efter search av internet på bilder. Hej söt.

Nu tror jag att jag skiter i alla begränsningar jag har på skriveriet i min blogg. Jag ska sluta bry mig om vad jag skriver. Jag ska bara skriva jävel. Jag hatar hatar när folk gör så för det är så extreeeeeeemt tråkigt men whatever. Jag får blanda. TJIHO det här var det roligaste inlägget jag skrivit på länge så jag känner hur det börjar bra men vafan. Från och med idag skriver jag om ALLT jag känner för. Dock ska jag aldrig skriva inlägg som:

Idag käkade jag en macka till frukost och sedan cyklade jag till skolan. Det var tråkigt för matten var jobbig. Sedan cyklade jag hem igen och såg på tv. osv.

NÅGON MÅTTA FÅR DET VARA.
Jag ska börja med att skriva något så underbart som: HEJ! Idag jag ba: näe.
asså jag orkar ärligt inte. Här är min tycka lista för idag:

-Jag tycker att jag och Johan Palm ska gifta oss NU. Olivia Alm Palm. Det kommer bli sjukt snyggt och oerhört trendigt.
-Jag tycker att Daniel ska komma hem. Okej han for igår men still... Jo.
-Jag tycker att jag ska sluta göra saker som jag mår dåligt av. Vilket alltså inkluderar att gå till skolan. Att försöka umgås med fel människor och sånt. Framför allt måste jag sluta betala för att må piss. För sånt kan ju bara suga.
-Jag tycker också att världens bästa lärare (åtminstonde som personlighet) heter Monica Näslund tror jag. Hon ska få en massa applåder av mig. Alla andra lärare kan... gå hem för de suger stenhårt. Okej inte alla men... de flesta.

-Jag tkr också att jag låter allt för deprimerande när jag skriver det här men... jag tror jag rensar bort några punkter när jag är klar. Jag mår faktiskt inte så dåligt som man kan tro. Eller jag mår sämre än vad många tror men då har de inte läst någonting och ja dom tror inte så mkt. Ingen läser detta ändå och det är därför jag släpper alla hämningar. Fast.. jag asssssssåååå jag vet inte vad jag skriver jag bara... nej. Jag publicerar nog inte detta överhuvutaget för att nej. Jag vill egentligen inte att folk ska veta hur jag känner men jag vill kunna skriva. Jo det är som den där låten. "I wanna wright but there's a consequence that all my friends read everything I do and I say. I don't need a razorblade. All I need is sounds of ecstasy." För så dåligt mår jag inte. I och för sig skulle jag aldrig skriva, eller göra, något så fånigt som att ta livet av mig eller cutta mig för den delen om jag mådde så illa. För sånt är bara... fånigt. ehm... JAG VET INTE VAD JAG SKRIVER. JAG ÄR TRÖTT OCH JA. Jag vet inte ens varför jag skriver något överhuvudtaget. JAG SKA SLUTA NU. Troligst raderar jag det här snart och troligast kommer det snart ett inlägg om hur stört det här inlägget var. Så ah. Look forward to it ingen.

"Skyddshandskar? Fuck that det är för mesar"

Jo nu är mina händer ganska lila. Det är fint. Jag är en lila hulk från och med.... nu.