För någon vecka sedan ringde min mormor och berättade för mig att Lars Winnerbäck kommer till Umeå igen i höst. Det blev jag glad åt. Igår fick jag en vän att gå med. Hon heter Agnes och är söt. Det blev jag också glad åt. Nu såg jag att han kommer till Gammlia hallen. Det tyckte jag var himla konstigt, men jag är ändå glad. Lars i höst alltså. Tack och bock.

(Och där fanns han den fruktade,
som ingen ville störa.
Med sin spegelbild i minnet,
arga ögon och en allvarlig min.
Och han gjorde aldrig nånting
som inte Terminator skulle göra.
Med en blick strax över andras
fick han alla att se ut som små glin.
Och han vandra' omkring i rummet
för att visa att 'Nu är jag här'.
Och alla plastartiklar låtsades gråta
och stönade 'Det är han'.
Och det blir gråt och skrik och torka på mascaran
när en plastartikel blir kär.
Han slog ner nån stackars, ovanlig människa
för att visa vem som var en man.
Och hans bästa vän, hans bästa vän
är en häftig tv-serie från Kalifornien.

Och om du ville vara där
och vara med om allt det här.
Då får du se till och passa in
och se till att ditt huvud är tömt.
För det är deras flykt från en verklighet,
som dom för länge sen har glömt.
Och dom lever varje dag,
denna statuskrävande dag.
För att låtsas glömma bort
sina tankar om ett liv med moral.
För dom vet att det är lätt att hitta sig själv
när man är ett skal.

Och nog fanns det väl dom som hade
rätt så mänskliga värderingar.
Men dom var ändå slavar
under kyliga människors fysik.
För dom känner inte trycket
på att stoppa statustävlingar.
Dom beställer och köper kärlek
till genvägars musik.
Och den stora, fruktade mannen
han träffade en annan plastartikel.
Hon tyckte om hans sätt att visa
vart skåpet skulle stå.
Det var en ful kärlekskopia
som en kronjuvel i nickel.
Ja det var tvingade kyssar
för att uppfylla kravet om att vara två.
Ja en livskamrat, en livskamrat
som träffas ibland i varsin telefonautomat.)

Plastartiklar - Lars Winnerbäck

Jag har inte varit hemma och vid internet på några dagar och innan det på ännu fler så jag försöker hinna ikapp allt jag missat. Så. Arctic Monkeys har släppt sitt albumartwork för plattan 'Humbug' som kommer i höst. De har också hunnit berätta att de ska släppa en singel den 6:e denna månad som heter 'Crying Lightning'. The Used har också hunnit släppa en singel från sin kommande platta 'Artwork'. Den heter 'Blood on my hands' och ni kan lyssna på den här. Jag tycker själv att den är riktigt bra, och jag älskar verkligen texten. <3

Jag har också fått reda på att Lars Winnerbäck släpper ett album i höst.

Jag känner mig sjukt efter faktiskt, men bättre sent är aldrig som man säger.
Musikåret 09 känns väldigt bra faktiskt. Mcr har ju lovat en skiva i slutet av året, möjligen början av nästa. Kent ska också släppa album inom en snar framtid. Sedan är ju Tyler Hilton på gång också.

Jag har för mig att det var mer jag snappade upp på vägen, men då har jag tappat det nu. Det räcker sådär för den här gången. Tack och hej.


Artwork för kommande albumet 'Humbug'. (Arctic Monkeys)   
och
Picturedisc's för singeln 'Blood on my hands'. (The Used)

Förresten. Min käre vän Agnes har spelat in när hon sjunger och spelar och sedan lagt ut det på youtube. Sådär som jag alltid önskat att hon ska göra. Nu när hon har gjort det tycker jag att alla ska ta del av det. Det är vackert. Nu hjälper jag till att sprida harmoni i världen.

Låten heter 'Too much regret' och är skriven av, ja.. Agnes.
.

och jag måste påpeka att vi hade rätt bra platser. allt är ju relativt. relaterat till det här:

Bra plats utan att relatera till den här bilden också. Bättre än längst fram. Bättre än längre bak. Stämning. Stämning. Alla rätt. Underbart. Underbart.

Jag har lagt upp en till film på tubis. Lars. Funderar på lite Florence Valentin och kanske lite Babyshambles. Problemet är att kvallan är kass. Vi får se.

Jag skrev aldrig att jag for va? Det gjorde jag, och nu är jag hemma!

PEACE AND LOVE 09!
Det var helt sjukt underbart faktiskt. Helsjukt. Jag har hunnit se artister som:

Promoe
Lars Winnerbäck x2
Johnossi
Mötley Crüe
Thåström
Pete Doherty
Babyshambles
Mando Diao
Turbonegro
Florence Valentin
Miss Li
Moneybrother
Håkan Hellström
mfl.

Man ändrar lätt uppfattning om aritster live. Det har jag gjort. Det har varit så sjukt jävla kul. Stämningen på Håkan alltså. Det är nog faktiskt helt oslagbart. Ni kan få någon film på det senare. Tillsvidare nöjs det med bilder. En bild säger mer än tusen ord. Min kamera blev trasig och hemma, så jag och Anna delade på hennes. Det blev blandat må vi säga. Jag har ingen riktig koll, men det blir på de bästa artisterna Lars Winnerbäck, Håkan Hellström och Babyshambles. Brudarna i slutet förstås. Kanske blir det fler sedan. Jag måste sålla ut vad som är värt att visa. Om jag orkar. Annars ligger det ett par bilder till på min Facebook. Kanske på bilddagboken framöver. Det är så jobbigt att ladda upp bilder överallt.

Jag fick ett infall och började lyssna på Håkan Hellström. Då kom jag på att jag läst överallt att Håkan Hellström är på Söndagsparty ikväll. Medan jag zappade såg jag honom på kanal två. De kallar oss artister. Nu blev det svårt. Jag ska se De kallar oss artister. Jag vill också vara med i ett sådant program någongång. Då måste jag bli trubadur eller leadsinger och sedan jättecool. Eftersom jag inte är kille så händer det inte. Eftersom jag är tondöv händer det ännu mindre. Fan också.


Jag är glad att jag bytte. KEVIN SPACEY KOMMER <3 Tack gud.
(om ni inte förstår det så älskar jag spacey. omg.)

Den 24 Augusti släpper Arctic Monkeys sitt trejde album. Jag tänkte bara att ni ville veta. Det ville jag.

Inte bara kameran. Jag hittade just ett par spräckta glasögon på mitt golv. Jag kanske borde börja städa mitt rum nu.

Först ska jag lyssna på I survived igen. Den låten. Åh den låten. Jag upptäckte den låten först när jag gjorde en flashwidget någon gång. En ad kom fram under laddningstiden och spelade låten. Jag sökte som en galning efter vilken låt det var. Jag hittade inte igen den något mer. Sedan sökte jag i hjärnan. En bit låttext hade fastnat. Jag tackar gudarna för det. Den här låten. Jag har älskat den från första stund och ungefär ett år igenom. Den har hjälpt mig genom så mycket genom tiden. I början var det bara en önskan. Nu för tiden spelar jag den och känner hur allt stämmer. Omg vad jag älskar den.

Bara en gång till.
Okej okej. En till.

When they ask for me my friends can smile and tell the world that I survived

De (The Graduate) släpper ett nytt album i år. Det ska jag ha. Så är det bara. Åh vad jag vill bo i Illinois.

Så jag låter nu, men ibland blir jag alldelens till mig. Jag har haft uppehåll på den här låten. Jag har det ibland, och jag blir alltid lika lycklig när jag hittar tillbaka till den igen. Det låter som att jag aldrig hört på maken förut. Det har jag. Det finns bättre låtar. Det finns låtar jag gillar mer än den här, men jag älskar den ändå. När jag blir alldelens till mig för någon bättre låt igen får ni höra om det. Tills vidare: fred ut.

LYRICS (Låten får ni hitta själva, och inte nån jävla crapljudlive-version. Officiella videon. Den är dessutom snygg.)

Heat slutar spela om två minuter. då får jag sova.

VET NI? VET NI? VET NI?
Jag la in en lastfm-widget där nånstans>
Nu kan ni sitta och stirra på den och se vad jag lyssnar på direkt HÄR PÅ BLOGGEN!
typ reolution eller hur? nu hoppas jag på att ni inte har något liv och framförallt inga intressen så att ni blir fascinerade! BRA då har vi tydliggjort det.

angående mitt nick... jag har ingen förklaring. bara en diagnos.

Industri Royal äger alltid. Publiken var dock inte på topp. Förutom jag och Agnes såklart.
På Björn blev vi ett mos. Eller inte jag, men alla andra. Det är inte jag som skriker i bakgrunden av videon. Även om jag också hade stämning. Nej det är Lovisa. Andra röster höres också, men tro mig.. det mesta är Lovisa.

Att vi stod längst fram på Alcazar vill jag glömma, men jag skriver det ändå. Det var pinsamt. Jag ville sjunka genom jorden. Jag är en sådan otroligt god vän. Det är jag.

"In the next few weeks, My Chemical Romance will head into the studio."

För elva minuter sedan fick jag ett nyhetsmail.
Det har varit mycket snack om att MCR ska spela in och släppa sitt nästa album i år eller alternativt i början av nästa. Nu når de studion. Hur mycket bättre kan den här dagen bli?

Skivbolaget Epitaph records har nu signat med Spotify. Det här är det bästa som har hänt på länge. Jag jublar av glädje. Mitt liv framöver kommer bli underbart.

På Epitaph records ligger band som Motion City Soundtrack♥, Escape The Fate♥, The Matches♥, You Me At Six♥, Rancid♥, Bring me the horizon♥, I Am Ghost♥ (som jag förövrigt förbannade Spotify senast igår över att de inte hade), From First to last♥, Gallows♥,... Jag kan hålla på så här länge. Underbart är det iaf. Särskilt Motion City Soundtrack♥. ÅH SÅ JAG HAR LÄNGTAT. Jag älskar spotify.

Nu kan jag lyssna på låtar som den här och den här.
Vill ni ha en fullständig artistlista från Epitaph ligger den här.



♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Har de varit inne och gjort Arctic Monkeys båda album ospelbara på Spotify? Det funkade för någon dag sen. Åh jag kan inte höra Mardy Bum mer. Jag orkar inte. Vad ska jag ta mig till? Flourescent Adolescent och Who the fuck are Arctic Moneys? kvar. Typ 10 låtar? Vill de helt ärlligt att jag ska döda någon?

Bortsett från det har jag nu gjort grunden till en cool spellista. Den är amazing helt enkelt. Jag har kört lite overkill och sorterat låtarna efter artist för hand och sedan med låtarna i favorit uppifrån och ner. Ha min ordning alltså och inte efter artist. Gör bara så. Okej. (Ja jag vet att ni vill ha den. Den är fullkomligt jätte bra.)
amazing

Jag tänkte bara berätta att vi repade idag. Med guldbasen. Första gången i min världsbild. Mäktigt. Vi lirade det vanliga en del. Sedan ville vi spela nåt riktigt coolt. Då tog vi ut Location. Det var grymt. Nu har vi ungefär den coolhetsgrad på skalan som bara är möjlig. Vi var så uppspelta över detta faktum att vi spelade den om och om igen. Tills vi var alldelens urleda. För den här gången. Då lämnade vi och for. Då vet ni det. Bra gjort av er helt enkelt.

Imorgon ska vi på snoppmottagning. Varför jag behöver vara där förstår jag inte, men lärorikt är det nog. Vem vill inte veta allt vi inte redan vet om snoppar? Ärligt talat så ska i nog inte prata om snoppar. Vi ska troligtvis prata om något helt annat.

Jag hade min skräpkamera, ljuset sög, och det var en massa folk ivägen överallt, men efter en liten redigering besultade jag att några av bilderna var visningsdugliga. Så scrolla och njut.

Industri Royal spelade akustiskt på Schmäck Kompaniet

Lovisa drog med mig på modevisning, men ser själv lite skeptisk ut.
Hon förstod nog att hon var snyggare än modellerna.

Captain Longshot spelade en av sina tre spelningar på Apberget-scenen.

Alannah Myles kom hela vägen från Kanada och spelade tråkig musik

Sorry, Let's Bowl! vann som tidigare nämnt Musik Direkt och fick spela på stora scenen

Stämningen var ultimat inne på Schmäck när alla stämde in i Location Location Location och Captain Longshot's Mean Machine Beauty Queen går alltid hem.

Industri Royal var grymma ikväll.
Det var också Captain Longshots 'Mean machine beauty queen' också.

Som vanligt alltså. Det har varit härligt ikväll. Härligt härligt. Stämningen på Royals akustiska var awesome.
Bilder och film kommer när jag har hittat sladden. Troligast imorgon. Eller ja idag. På dagen. Annars ser vi fram emot mer plugg, och att fara på stan-cruisning i bilfan. WOHO.

Jag sitter och spelar 'Another one bites the dust'. Den är inte svår. Jag insåg idag bara att jag aldrig gett mig på att spela den. Den är galet bra basgången där ju. Bra.

Jag insåg precis att jag har haft Tyler Hilton där> i 2 månader nu. Det är ju sjukt dåligt. Jag tror inte riktigt att någon bryr sig  om musiken i side:n faktiskt, men någon gång får det väl vara nog. Nu kör vi igång igen. Lika starkt som förut och lite till.

Alla vet vilka Kent är. Alla har redan en uppfattning om Kent gissar jag, men till insikt kom jag när Agnes som har varit anti-Kent ända tills hon bad mig skicka de bästa Kentlåtarna till henne. När hon tog sig tid att verkligen lyssna, då förstod hon. Kent är absolut det bästa svenska bandet genom tiderna. Inga texter berör så som deras. Ingen röst låter så som Jocke Berg's. Om ni inte har fått den insikten än är det bäst att ni skaffar er den nu.

När jag var sådär 8 år släpptes albumet Vapen och ammunition. Min pappa har alltid haft ett bra sinne för musik, och plattan gick alltid på högvarv i bilen. Redan då hade vi allsång till skivan varenda biltur och jag tyckte allra mest om låten Socker. När detta sedan slutade glömde jag bort Kent i en hög av "skum pappas barndomsmuik" tillsammans med bland annat Magnus Uggla och Gyllene Tider. För något år sedan plockade jag upp lyssnandet igen. På allvar.

Vapen och ammunition är album nummer 5 i ordningen sedan starten 1990. Bandet från Eskilstuna kallade sig dåför Jones & Giftet. Däremellan hette de Havsänglar och går alltså nu under namnet Kent (påhittat av Jockes bror Adam). Nu består bandet av Joakim Berg, Martin Sköld, Markus Mustonen och Sami Sirviö.

Utöver de 7 studioalbumen har också en EP (The hjärta and smärta-ep som alla borde lyssna på förövrigt), ett samlingsalbum med singlar (B-sidor) och en samlingsbox (BOX 1991-2008) släppts. Kent är just nu i studion för att spela in studioalbum nummer 8, och på senaste tiden har låten På drift? gått på tv som reklam för Friends. Ni vet den med flickan som sjunger i skolkorridoren? Kentlåt.

Låtlista:
Utan dina andetag - Det här är utan tvivel en av de bästa låtarna som någonsin skrivits. Jag vet att jag skriver det lite för ofta, men nu menar jag det verkligen. Det är den vackraste låten jag vet. Den är så fruktansvärt underbar och alla människor borde höra den någon gång under sin levnadstid. Den äter upp hjärtat innifrån. (B-sidor)
Socker - Som sagt den låt som fastnade där under bilturerna -02. Jag tycker fortfarande att det är en av de bästa. (Vapen och ammunition)
Generation ex - Spelades fltigt på både tv och radio under.. sommaren -08 om jag inte missminner mig. Jag stannade alltid inne extra länge vid tv:n i stugan för att förhoppningsvis hinna höra den en gång till. Hemskt men sant. Det var det värt. (Tillbaka till samtiden)
Beskyddaren - Texten.. åh texten. Jag tänker nog inte säga så mycket mer än att jag verkligen älskar texten i den här låten. Den är så klockren. (Hagnesta Hill)
Revolt III - Gitarren är mitt i prick. Ja ni förstår principen. Låten är fruktansvärt bra. 'Som om jag bryr mig' (Hagnesta Hill)

Kent.nu
Myspace
Wikipedia
Youtube

Min fot sover. Alltså borde jag nog också sova. Sense? Ja. Jag hittade just plektrumet på 1,55 som jag fått av John. Jag behövde det tidigare idag när vi rockade. Tydligen fanns det mitt framför mig hela tiden. Vi rockade som sagt. Shortcut utan TrummTherese satt här i källarn, chillade och lyssnade till Agnes senaste låtar. Vi satsade stenhårt. Satsade så mycket att vi blev less, men snart kommer mojon tillbaka. Typ nu. Jag ska dra igenom dem en gång till och sedan är det BED, och no-provtagg som gääääääller!

(Krigsspel i multiplayer är nog inte min grej. Värdelössssness.)