Nu är biljetterna bokade! Jag och Frida ska se den allra sista Saw-filmen på premiärdagen! Det blir en riktigt bra avslutning på en riktigt bra filmserie tror jag. Även om de senare filmerna inte på något sätt är lika bra som de första så måste jag säga att även sista filmerna är fruktansvärt mycket bättre än mycket annan skit till skärckfilm där ute. Allt är ju relativt vet ni. SÅ GALET TAGGAD!!!!!!!

Jag känner mig lite såhär. Det är så himla mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu. Jag har grubblat väldigt mycket idag. Jag kommer inte fram till så mycket faktiskt, men det gör inte så mycket. Det är lite jobbigt att vara så full av tankar bara. Jag klarar inte av att vara kreativ/produktiv/aktiv/fiktiv/kollektiv/perspektiv/direktiv eller något annat ktiv när det finns så mycket ivägen redan. Det blir inga foton, det blir inget plugg, det blir inte så mycket alls faktiskt. Måste kanske bort en stund, måste kanske hitta något nytt att lägga min tid på, måste göra något annorlunda. Måste kankse bara prata av mig lite. Tömma systemet. Jag vet inte, men nu måste jag sova.

(Nu kan ni få räkna hur mågna gånger jag använde "mycket" i det där stycket.)

För engelska-uppgiften gör vi en liten filmatisering av Amandas spökhistoria. (För att förtydliga: den heter inte skräckens natt). Igår hängde vi ett par timmar i studion på skolan. Dock involverade gårdagens scener varken mig eller Oscar en enda gång, så vi tog oss an uppgiften att filma lite behind the scenes-material, (eller så var vi bara väldigt uttråkade, även om det var rätt kul at titta på). Fint blev det i alla fall. I eftermiddag fortsätter vi, fast utomhus, burr. Vad gör man inte för konsten? ...och skolan.

Jag kände för en renovering men cykeln känns lite malplacerad. Vi får väl se hur det blir med den. Dessutom så slängde jag upp ett litet rosa band i hörnet. Sen tänkte jag att jag skulle passa på att lägga bilden här  i samma veva. Jag menar cancer suger ju faktiskt as. Ni kan ju passa på att lyssna på Geek in the pink eller nån annan rosa låt om ni vill överdriva också.

Ja exakt nyss kirrade jag Håkan Hellströms nya platta och skulle gärna vilja säga att det kommer bli den, men det är inte sant. Är helt sjukt besviken, så jag får väl kämpa på med det HÄR.

NÄMN EN LÅT SOM GÖR DIG LEDSEN.
Hope Dies Last - Mark Erelli är riktigt sådär gråtfin.

VILKEN ÄR VÄRLDENS MEST STÖRIGA LÅT?
HATAR Kid Cudis Day 'n' nite

FAVORITBAND/ARTIST, OF ALL TIME?
The Used är lika fruktansvärt bra nu som för 5 år sen. Blir aldrig less.

Endast och bara My Chemical Romance ekade i mina hörlurar skulle jag tro. Den där "Jag är svår och deras texter säger så mycket om mitt liv".

DET HÄR LYSSNADE JAG PÅ NÄR JAG VAR FEMTON
Det var då jag började upptäcka Umeås livescen, så det blev Industri, Industri och Industri!

Markus Krunegård.

BAND / ARTIST DU NYLIGEN UPPTÄCKT?
The Parlotones måste jag väl säga då.

BÄSTA KVINNLIGA RÖST?
Regina Spektor alla gånger.

BÄSTA MANLIGA RÖST?
Howlin' Pelle Almqvist i The Hives har ju en röst som inte direkt är att leka med.

VILKEN MUSIKSTIL LYSSNAR DU MEST PÅ?
Ska jag vara så klyschig att jag säger rock? Ja jag är nog det.

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU VILL BLI GLAD?
Fratellis, Libertines eller någon annan brittindie.

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU VILL LUGNA NER DIG?
Bob Dylan eller min Melankoli(k)

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU HÅNGLAR?
Alla gånger lite för spontant för att jag ska kunna svara något konkret på det.

VAD LYSSNAR DINA FÖRÄLDRAR PÅ?
Min pappa har störtskön musiksmak och lyssnar på ungefär samma musik som jag samt lite hårdrock. Mamma lyssnar i princip aldrig på musik, men är väl ett Bowie-fan.

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU LAGAR MAT?
Är så tråkig att jag tycker det är roligt att lyssna på Food Chain när jag lagar mat.

SENASTE KONSERTEN?
MaryJet tror jag nog det var.

BÄSTA KONSERTEN?
Bullet for my valentine eller Kent i sommar, eller kanske The Hives 09, eller alla Markus Krunegård... eller...

VEM ELLER VILKA LYSSNAR DU PÅ MEST JUST NU?
Enligt Lastfm är topartist de senaste sju dagarna Panic! at the disco, men jag vet inte riktigt om jag tror det stämmer.

HAR DU NÅGONSIN DEJTAT EN MUSIKER?
Nej inte alls.

EN LÅT SOM DU KOPPLAR TILL DIN BÄSTA TJEJKOMPIS
Ingenting är vettigt 03:30 - Agnes direkt
Rape Me - Allt med Nirvana egentligen är Agnes Junior
Det är nog bara de två som jag direkt kopplar med någon musik.

Eftersom Nils är den eviga musikskickaren så finns det ganska mycket som jag kopplar till honom, men allt som är lite sådär småkonstigt är Nils. Och sen kan man faktiskt inte höra en John Legend-låt utan att det är han.

EN LÅT SOM DU LYSSNAR PÅ NÄR DU ÅKER BUSS/BIL

Du sätter man på shuffle och hoppas på det bästa.

VAD TYCKER DU OM KLASSISK MUSIK?
Kan tycka att det är rätt fint. Särskilt om det bara är pianon. Just nu är jag lite lost på En morgon i Juni med Nutid.

Ibland klickar jag fram några franska låtar, hade en lista med sådant förut.

DITT FAVORITSOUNDTRACK (FILM)?
På tal om både fransmän och pianon... Comptine D'un Autre Été L'aprés-Midi från Amelie from Montmartre är galet fin.

SÄTT PÅ EN LÅT SOM AVSLUTAR DEN HÄR LISTAN FINT.

Den här grejen som cirkulerar runt nu igen, 7 saker ingen (nästan) vet om mig, jag tycker sådant är roligt, men jag tyckte det var fånigt att göra den bara sådär. Det kanske skulle tråka ut er tänkte jag, men nu så slängde Julia iväg en liten utmaning så jag tänkte att jag skulle skriva detta ändå. Jag kommer dock inte utmana någon själv. Bara så ni inte går och hoppas eller något. Det råkade bli en hel del text, men ni behöver ju faktiskt inte läsa allt om ni inte vill. Bättre än ingenting tänkte jag. Saknar ni mig? För jag saknar er lite. Det finns så lite bloggtid numera, så lite bloggämnen, men jag känner verkligen för att skriva. Nu får ni både text, hemligheter och foton samtidigt.

1. När jag tittar på tv-serier och drama/kärleksfilmer gråter jag nästan aldrig när det är sorgligt i filmen. Jag brukar gråta när alla är sådär utomordentligt lyckliga och får varandra trots alla odds i slutet, och inte för att det är fint utan för att det gör mig så himla ledsen. Oftast hamnar jag i en tankegång där jag kommer fram till att INGEN i den riktiga, dödliga världen någonsin kommer att få vara så lycklig som de på film, levandes i en rosa bubbla, utan plastfasad, och det är hemskt tycker jag.

2. När jag är ensam på mitt rum brukar jag nästan alltid sitta eller ligga på golvet (typ som nu). Jag vet inte riktigt varför. Jag menar jag har ju faktiskt en fruktansvärt stor (och skön) soffa i mitten av mitt rum, men av någon anledning trivs jag mycket bättre på golvet. En stund om dagen brukar jag dessutom bara ligga där helt stilla och stirra upp i taket. Jag tänker ganska bra då.

3. Det här kanske blir lite väl personligt, allvarligt och djupt. Det är inte så att jag vill att ni ska tycka synd om mig eller så. Det gör jag inte själv. Jag vill bara berätta det här för er, men jag känner att följande text inte längre är en del av mig eller mitt liv, så egentligen är det väl bara en annan historia.

När det blev höst år tvåtusenåtta så drabbades jag av en riktig depression. Ni som sett hur jag såg ut på den tiden kanske tycker att det hänger ihop. Kanske är det så, kanske inte. (Hursomhelst kanske ni inser nu att det inte är något att skämta om i alla fall). Jag vet bara att när vintern kom så såg jag ingen anledning att leva längre. En dag mitt i allt detta sa min mamma till mig att allt som var dåligt i vår familj var mitt fel, att jag var egocentrisk och omogen, och att vi kanske skulle fundera på att hitta mig en fosterfamilj. Det här är inte uppförstorat så ni vet. Detta är hennes egna ord. Jag vet inte riktigt varför det blev sådär, och hon har aldrig tagit tillbaka det, aldrig bett om ursäkt (HINT MAMMA HINT). Därför känner jag inte heller dåligt samvete över att hänga ut henne på internet såhär. Jag antar att jag var väldigt väldigt svår när jag var 15, men är inte alla det och andra sidan? Man behandlar inte sina egna tonårsflickor så, men har hon inte ångrat det hittils får hon stå för det tycker jag. (Förtydligar att min mamma är bästbästbäst och snällast i världen alla gånger utom den här). Kvällen innan hade jag med ett par vänner en lång natt utan sömn då vi bara pratade om ALLT i hela världen. Hade inte det hänt precis då hade jag aldrig förstått hur fina vänner jag faktiskt hade, och hade troligtvis gett upp när jag fick veta att också min egen mamma avskydde mig så mycket. Kanske hade jag klarat det ändå. Huvudsaken är att jag har mått förjävla bra allt sedan dess. Jag tror ändå att den där perioden var ganska viktig. Att jag hade tur att den inte blev så långvarig, men att jag ändå fick lära mig så mycket. Kan vara så mycket mer i framtiden. Man lär sig av sina misstag, sina erfarenheter, faktiskt.

4. Jag är ateist. Det kanske ni förstått redan, och om ni känner mig bra har ni nog fått höra det en hel del gånger, men för alla andra. Inte "Ja jag går ju som inte i kyrkan eller så, men jag är väl kristen". Inte heller grubblande agnostiker. Utan ren och skär ateist. Jag förstår konceptet religion, tycker det inte är mer än moderna myter, men  jag förstår varför folk tror, förstår att en tro är till stor hjälp/tröst/hopp för många, men jag tycker också att religionerna skapar alldeles för många konflikter. Jag tror att hjärnan tänker så länge den får syre. Jag tror att när vi dör, och syretillförseln slutar, signalerna slutar gå fram, så dör man bara. Jag tror inte på liv efter döden. Jag tror inte på en personlig själ. Jag tror inte så mycket alls. Deprimerande kanske ni säger. Realistiskt säger jag.

5. När jag känner för att skriva men inte för att hälla ut mitt liv på bloggen skriver jag för hand i en svart liten bok med regnbågsgem. Jag har skrivit dagbok så länge jag kan minnas, och har inga planer på att sluta. Boken jag har nu fick jag 2007 och eftersom jag trots allt inte skriver i den så ofta så har jag samlat de senaste 4 åren i ungefär halva min svarta lilla bok. Det är rätt kul att bläddra igenom den enda från början och se hur mycket saker och ting kan förändras. (Dessutom är alla titlar låtar som betydde något särskilt för stunden, bara det är nostalgi nog).

6. Hur mycket jag än vill påstå att jag lyssnar på rock, dunkar rock, andas rock, är rock, så måste jag erkänna att jag har en extremt svag punkt för både blues och jazz, det pappa kallar "morfar-musik". Typ det här. Magiskt. Blåsinstrument som trumpeter, men särskilt saxofoner måste nog vara det absolut snyggaste som finns. En saxofon tar en elgitarr hur enkelt som helst alla dagar i veckan. ♥

7. När jag var liten hade jag en crush på Snusmumriken. Det låter ju helt stört egentligen, men han var en sådan där som tänkte lite för mycket. Grubblande, mystisk, musikalisk och charmig. Därför tyckte jag också alltid att Mumin och Snusmumriken skulle bli tillsammans. Mumin var ju helt klart förälskad i mumrik. Han fattade det bara aldrig själv. När jag blir äldre tänker jag skaffa en katt och döpa honom till Snusmumriken.

Lunch och stan med classmates, pannkaksdag med Frida och en promenad i dimman med Nils. En helt okej ledig-mitt-i-vecka-dag. Nu mera kan jag, när jag tar ut töjningssmycket, faktiskt se igenom hålet i mitt öra. Det är något jag alltid velat kunna och är ganska faktiskt rätt impad. Nästa vecka får Amanda ett paket som låter oss dra ut på egna små äventyr, och själv har jag precis skickat iväg en beställning på framkallning av 100 stycken bilder från det här året. Har jag tur väntar även ett till litet paket på mig snart, men vad det är får ni se då. Det blir bäst så tycker jag.