Min favoritplats

I Umeå:
Jag brukar säga att Umeå är skit. Det står jag fast vid. Det är en wannabe-storstad någonstans på mitten. Väldigt mediokert på alla plan, väldigt svenskt lagom. Det absolut absolut finaste i Umeå tycker jag är den där lilla vägen längs älven bortanför cykelbron. Det är mitt i stan, men fullkomligt stilla. Längs den vägen finns en liten järngrind som ser ut som något ur en Shakespear-pjäs kanske, och vid grinden växer det små blå blommor på våren. Det är igenväxt och lite fötrollat, sedan ringlar en stentrapp upp till verkligheten. Fint.

I Sverige:
Lund. Lund är så oerhört vackert så att man smälter. De gula rapsfälten och körbärsträden. Jag älskar Skåne. Sen att jag hatar vinter och att de i princip aldrig har snö där nere gör det bara än mer underbart. Administration-/kontor-/barnpsykiatri-(?)sbyggnaden till universitetssjukhuset i Lund är sjukt fin dessutom, och läskig, som i en film om hovdamer eller mördare.

Times Square. Jag vet inte riktigt varför jag utvecklat en sådan enorm kärlek till USA. Till städerna, landskapen, vibrationerna, skillnaden mellan väst och öst, norr och söder, allt det där. Finast av allt är Times Square. Där händer allting hela tiden. Allting är så vid liv. Jag var på Times Square en gång. Den dagen borde aldrig fått ta slut.

Vill man titta på Times Square i real-time kan man klicka här.