Det enda jag behöver när jag mår dåligt är lite tystnad. Sedan om någon är tyst och lyssnar en stund brukar det också fungera ganska bra. Det är viktigt att få tänka. När ingen finns som kan lyssna skriver jag ner saker istället. Det brukar vara lättare att komma fram till vad man egentligen grubblar över och sedan släppa det om man har det i konkreta meningar.

Sedan finns det så klart en massa fina saker som man alltid blir lite extra glad av såsom solen i ögonen, såpbubblor, kramar, fina vänner och en massa andra sådana där klyschor, men det säger väl sig självt eller hur?

Något som också hjälper mot tomheten är den här spellistan. Den är full av ångest, men lugnande. Man känner sig inte riktigt lika ensam.