Jag antar att du vänjer dig

Hur länge sedan var det jag grät sist? Jag är inte olycklig längre. Jag är inte heller lycklig längre. Jag är känslokall. Nej inte kall. Känslolös. Jag bara lever på. Hur blev det så? Vad betyder någonting nu? Jag har slutat bry mig. Gör mina handlingar någon skillnad för någon? Varför är jag likgiltig inför det? Eller är jag det egentligen? Jag kanske bara inte orkar känna efter. Jag kanske inte behöver känna efter. Jag har alltid haft svårt för formuleringar.

jag antar att du vänjer dig
jag antar att du vet; ensamhet


Imorgon kommer jag ha ändrat mig. Nej inte ändrat. Ångrat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback