Februari
Jag såg ut lite som nedan med väldigt kort pojkemofrisyr och tyckte nog att jag var rätt så cool, vilket jag troligtvis var också. Jag har ju en tendens att vara det om vi säger så. Om jag får sakna någon del av min emoperiod så saknar jag just den där. För just då var jag rockig och grym. Det tycker jag fortfarande. Vi fick också vår första häst. Jag tror att jag träffade den en gång. Silver Arrow hette han.

Mars
I Mars åkte jag ner på en intagninsintervju för gymnasieskolan Kulturama i Stockholm (som jag sedan också kom in på). När jag kom hem vände jag i dörren och for på Umeå Open. Många var där. Men mest av allt var nog The Hives där. Och jag har få gånger sett en så bra spelning som just den. Det är ju det de säger. The Hives ska vara ett av världens bästa liveband. Jag tror att jag är nästintill beredd att hålla med på den punkten. Fruktansvärt awesome.

April
Jag och Agnes gick och upptäckte Fristad, husen på ålidhem brann ner, jag hade långt och zebrarandigt hår för en kort stund, och jag fyllde 16 bast och fick min alldelens egna akustiska bas. Den är en av mina käraste ägodelar om ni ville veta det. Jag och Sanni startade också bloggen Snygga Meloner, och jag såg Johan Glans live.

Maj
Idol kom till stan. Självklart var vi där. Industri spelade i kön och vi åt läkerol (bakom oss står Peter Jihde i röd Fred Perry). Sedan åkte jag på prao i Lund och bodde hos farmor och farfar, direkt därifrån for jag till min faster i Stockholm och praoade på hotell tillsammans med Joakim. Jag har kommit fram till att jag varken ska bli läkare eller servitris. Sedan blev det Kulturnatta och Nordic Rock. Industri spelade på båda såklart. De låg i under det första halvåret helt enkelt. Sist men inte minst spelade jag, Anna, Sofia och John in vårat slutprojekt i Engelska. Filmen heter The Walk in Horror/The Walk-in closet, och den är minst sagt grym. Något av det bästa vi gjort tror jag.

(Bild från Idol-audition borttagen) 

Juni
Vi lämnade in våra datorer och slutade grundskolan. Därför har jag inte mycket till bilder från sommaren. Men vi hade en massa gängkvällar, vi hade avslutningsmiddag, och tillslut stod vi där, lite äldre utanför kyrkan. Alla grät utom Olivia och Sanni. Sedan träffade Sanni Loa och började gråta. Så jag stod där som en sten och tog farväl av den största delen av mitt liv. Det var stort, men ändå åh så litet. Livet hade för mycket kvar för mig för att det skulle vara sorgligt. Och i slutet av månaden stack jag och Anna ner till Borlänge. Det blev Peace and Love. Och det hör ni ju bara där att det var fantastiskt. Jag såg bla. en tvåtimmarskonsert med Håkan Hellström och insåg att det var det bästa jag någonsin upplevt. Bild 3 är från fototältet på festivalen.

Juli
Sedan blev det en sommar fylld av världsbästa brudar, en stockholmstripp, och sommarjobb i Skellefteå.

Augusti
Under i princip hela sommaren gick jag och irriterade mig på att jag hade valt helt fel linje. Midgård kändes som Olivia gånger ca tusen, men i Arena skulle jag aldrig passa in, och jag skulle få en bristfällig utbildning som hade ingenting att erbjuda. Sedan började jag, och blev placerad i AR1B. Jag tyckte att allting såg fruktansvärt mörkt ut. Istället hamnade jag i en klass som gör mig lycklig varje gång jag tänker på hur fin den faktiskt är.

September
Från September har jag i princip nästan inga bilder alls, men Agnes var söt i alla fall. Vi såg den Industri-spelning som också är den senaste, och nu har jag ungefär så mycket abstinens så att jag går av. Jag och Anton lekte japaner på hamnis, eller snarare så lekte jag japan och han lekte pedofil. Min syster bytte namn.

O -Det här går junte!! (jag är norrlänning jag vet).
V -Jag ska byta namn till Junte... För då går ALLTING! :D

Oktober
I Oktober fick jag ett mejl från Joel som tände hoppet om en studio. Därför taggade vi igång Intern Revolt och började ta oss själva på allvar. Grymt tycker jag. Snart har ni oss kanske på Spotify vad vet jag? Familjen var i Turkiet. Annars flöt livet på som vanligt med mycket rep och mycket film.

November
I November såg jag och Agnes världens bästa Lars Winnerbäck. Vi var också på verket och trängdes med ca 20 personer till Masshysteri och Florence Valentin. Det var stämningsfullt och härligt. Vi längtade oss till andra sidan scenkanten. Kameran fick bara följa med på den mest särskilda tillfällen.Hela hösten var fylld av en massa skräckfilmskvällar (kanske några andra genrer ibland) men de sista månaderna av året var det verkligen på högvarv. Ibland i stora högar av folk, men oftast med en enda Nils.

December
Jag fick en alldeles egen grupp på Facebook, Midgård hade Suit-up-day, det återstående av det som en gång var "Dream Team" hade reunion och repris på pepparkakshusbak, det blev muminhuset, allting var bara fruktansvärt grymt. Höstterminen gick så himla fort, och sedan mynnade den ut i ett jullov som har varit mycket Agnes, mycket film, mycket dygnande och mycket mycket bra.

Sammanfattningsvis vill jag säga att jag hela vårterminen gick runt och tyckte att året ditills hade varit värdelöst, men när jag tittar tillbaka så var det verkligen inte alls så. Höstterminen har varit exstas hela vägen både i huvudet och i verkligheten. Året har varit allt annat än meningslöst, allt annat än dåligt. Det har varit helt fantastiskt. Jag byggde upp min självkänsla rejält, och körde ett stilbyte. Nu kan jag bara dra en klyscha och tycka att allt som har hänt hittils har gjort mig till den otroligt awesome människa jag är idag. Så jag tackar bara för allt.

Året 2010 kommer med löften som en flytt till Haga, ännu en kusin (jag fick förövrigt en sådan i tisdags), en start på en rockkarriär, ännu ett Uppcon, och så mycket festivalmusik som det bara går att klämma in på ett år.

Vi säger tack och hej 2009 och TAGG SOM SATAN för 2010. GOTT NYTT ÅR!