Jag håller på att falla tillbaka i gamla mönster. På mer än ett plan. Det är inte bra alls. Det är fruktansvärt. Just nu är jag.. jag tror att jag mest är arg. Jag har börjat byta ut mina självdestruktiva känslor mot ilska. På det viset kommer jag runt allt den här gången. Dessutom är jag mycket smartare nu. Jag har mer erfarenhet, och jag har mer förståelse. Det får man väl hoppas iaf. Jag tänker inte gå tillbaka till den jag var förut, men en del saker kan jag inte påverka. Det har jag lärt mig med tiden. Då får man väl försöka leva med det tills det släpper. Även om det dröjer länge.

Under tidens gång har Joel Dunkels sagt en del tänkvärda saker, men är det någonting han har lärt mig så är det att jag bara har levt en femtedel av mitt liv, och det är faktiskt helt okej om det inte är perfekt än. Det är till och med okej om det inte är särskilt bra alls. Det finns så mycket kvar. Det kommer att lösa sig senare. Så är det bara.

Jag ser upp till Joel. Han är ett geni.
Några andra genin är LarsW och Agnes. För jag tänker inte bli en plastprodukt. Lev med det.