Helt fantastiskt vad roligt jag hade igår. Ni anar liksom inte. Några mindre incidenter inträffade kan man väl påstå, men i överlag var det något så fruktansvärt grymt. Att börja en kväll med Daniel Adams-Ray är väl inte fyskam direkt, och när Håkan spelade Jag hatar att jag älskar dig gick jag typ sönder inombords. Sjuktsjukt vad bra. Jag lyckades dock komma ifrån alla mina kompanjoner innan Håkan och dansade istället i princip längst fram i mitten brevid Petter som agerade mur. Har nog honom att tacka för att jag inte blev totalt söndermosmördad utan endast genomblöt, öm och med pubertetsröst. Nej nu börjar det närma sig lördagkväll och umeå open-pass två. Dags att tagg upp! Nu kör vi!