Yranfredagen







Industri Royal äger alltid. Publiken var dock inte på topp. Förutom jag och Agnes såklart.
På Björn blev vi ett mos. Eller inte jag, men alla andra. Det är inte jag som skriker i bakgrunden av videon. Även om jag också hade stämning. Nej det är Lovisa. Andra röster höres också, men tro mig.. det mesta är Lovisa.

Att vi stod längst fram på Alcazar vill jag glömma, men jag skriver det ändå. Det var pinsamt. Jag ville sjunka genom jorden. Jag är en sådan otroligt god vän. Det är jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback