Washington D.C

Grejen med denna resa från första början var ju att det skulle vara en roadtrip, något som vi kompromissade bort när vi bara blev två personer. Vi kände dock att vi behövde bila lite ändå. Så i Orlando hängde vi på Hertz i två timmar(....) medan de gjorde i ordning vår bil, men fick som kompensation en större bil till samma pris samt en GPS vi inte betalat för. Toppengrej! Sedan bilade vi till ett litet litet ställe längs USAs östkust som i North Carolina som hette Oak Island. Sjukt läskig grej till en början att köra fyrfiligt till en början och ute i amerikanska skogen utan gatlyktor. Körde mot rödljus och tog fel ett hundratal gånger trots GPS så tack och lov att vi ens hade den för annars vet jag inte var vi hade varit just nu. Säkert fortfarande ute i vildmarken nånstans.
 
 
När vi kom fram till Oak Island så sov vi i vårt hittills största och bästa hotellrum ironiskt nog eftersom det även var rummet vi tillbringade minst tid på under vår resa. Tanken var sedan att vi i denna ministad, om det ens var en stad, skulle hoppa fallskärm. Men när vi klev upp på morgonen såg vädret ut som ovan och för att hoppa behövdes ett hål i molnen på minst en mile i diameter. Så vi åkte runt under dagen i denna pyttestad med inget att göra. Bland annat till denna strand och en liten fyr, med regelbundna återbesök hos kvinnan med flygplanet för att se om läget förändrats. Till slut var vi tvugna att bege oss för att hinna med vår inlämningstid för bilen i DC så vi fick pengarna tillbaka och satte oss lite snopna i bilen igen och körde vidare. 
 
Väl i DC hade vi bokat en lägenhet supercentralt hos en tjej som hette Megan. Kändes ytterst märkligt då vi tog hennes sovrum medan hon sov på soffan den helgen men hon var jättetrevlig och under denna tid var det även 9/11 och Megan hade bott i New Jersey 2001 när tornen föll så den kvällen satt vi hemma och tittade på dokumentärer medan hon fyllde i lite om hur det var. Anledningen till valet av boplats var att vara så nära National Mall som möjligt för att kunna gå på Smitsonians alla museum och även se de obligatoriska monumenten så det gjorde vi mycket. Ovan tittar Agnes på något mycket intressant. 
 
Smithsonian är alltså ett gäng museer som alla är gratis. De har även ett Zoo som ligger i utanför centrum så dit hann vi aldrig. Där har de pandor och självklart är det därför också lång kö varje morgon eftersom man inte kan köpa biljetter. Men tur nog hade de i alla fall en skärm med live cam inne på ett av de andra museerna så jag fick kika lite på pandorna ändå. 
 
Gick även förbi vad som måste vara världens minsta McDonalds.
 
 
Air and space museum. Kunde inte låta bli att tänka på morfar under hela tiden vi var där då två av hans favoritgrejer var just rymden och andra världskriget och hela museumet gick ut på just de två sakerna. Kändes ändå som ett bra ställe att vara på nästan precis under årsdagen av att han gick bort. Precis som det kändes hemskt men passande att året innan vara i just Köpenhamn.
 
 

They went to the Moon and they brought back rock. They brought back rock! Trouble is, we’ve got rock. That was the one thing we didn’t need, wasn’t it?
 

“Rock, Neil? I don’t know whether you looked at the planet before you took off, but it’s made of fucking rock!”

 

“But it’s Moon rock…”

 

“Oh, fucking hell! This is Earth rock, Neil, come on! Earth rock with special minerals. It’s rock, isn’t it? Have you heard? On the stock market, rock’s gone up three points! No, it hasn’t, has it? ‘Cause it’s fucking rock!"  

 

Vi var även på museer för Natural History, ett med massa tåg och agriculture osvosv. Och nedan följer några av de obligatoriska monumenten vi beökte i sann turistanda. Ni lär väl känna igen de flesta. Capitol building är detta här där jag försökte få Agnes att posera som att hon skulle kampanja till preseident. Folk hade alltså på riktigt seriösa photoshoots av den typen i närheten. Män i kostym som stod och såg viktiga ut framför denna byggnad. De kanske inte skulle bli just presidenter men något åt det hållet. 
 
Här bor Obama. Hejhej Obama! 
 
Och här är Abraham Lincoln med sin utsökta utsikt över the reflecting pool. Tänker bara på den bortklippta scenen när Stewie blir president och badar i den. 
 
Utöver det så vandrade vi runt och shoppade lite i Georgetown som är supermysigt och gick ut på en bar som fortfarande hade kvar namnet från när det var ett litet apotek, hade fullt med ljusslingor på uteserveringen, spelade Anaconda (första gången jag hörde den "ute") och hade bäst bartenders som bjöd på gratis drinkar och tog med oss på sin efterfest. En av de bättre utekvällarna jag varit med om. Och att få toppa det med att gå hem och lägga sig i Megans himmelrike till säng (mjukare lakan har jag aldrig varit med om!!!).
 
Dagen efter var dock inte lika rolig eftersom det var dagen vi skulle bege oss till New York med buss vi inte bokat och utan att ha fixat boende. Lägg då på bakfylla från helvetet i världens mjukaste säng så kan ni förstå att vi låg kvar där tills Megan kom och funderade på om det verkligen var idag vi skulle åka. Men med mycket möda tog vi oss iväg till slut till sista etappen på resan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback