Det är klurigt att blogga dessa dagar. För allt jag gör är att ligga i min säng och titta på True Blood (när jag inte är i skolan vill säga). Jag är verkligen helt fast. Jag tänkte att när jag har sett klart alla avsnitt ska jag väga upp det med lite egen mediafasta. Egentligen tänkte jag göra det redan igår, och ta tag i saker liksom, men jag måste se klart True Blood först. Måste.

Igår nämligen, när jag var ute och gick mitt i natten, var det som att någonting släppte inom mig. Jag vet inte riktigt, men jag skrattade för mig själv (smygpsykopat som jag kan vara ibland) hela vägen hem. Stjärnorna var flygplan och jag bytte ett gift mot ett annat, för att psykisk hälsa alltid varit viktigare än fysisk. Allting kändes så enkelt, så uppenbart. Jag tror aldrig att jag varit så genuint lycklig som jag är exakt just nu. Åtminstone inte på 5 år. Det är klart att saker fortfarande snurrar. För precis som jorden så gör de alltid det. Det fungerar inte annars, men allt det där spelar ingen roll. Ingenting spelar roll. Jag är fri.

Det känns fånigt alltihop det här, men vad är fånigt med lycka? egentligen? Ingenting. Egentligen.