we're just ordinary people

här sitter jag, i ett mörker.

och lyssnar på hjärtskärande musik.
och andas lite för tungt.
och med lite för långa mellanrum.
och har en klump av ångest.
där hjärtat borde sitta.
och saknar något som betyder nåt.
saknar något att trassla in mig i.
saknar lite fånig text.
saknar en känsla som aldrig riktigt fanns.
och som aldrig kommer att finnas.
för mig.

jag känner mig lite såhär:


(det går såhär när jag blir nattemotionell och fånig, ni vet hur det är)