as past becomes present





Och så sitter Joels gamla gitarr åter på min vägg. Det ser bra ut. Jag börjar få lite struktur. Det fattas bara lite kyla, men och andra sidan fryser jag redan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback