Efter en lååååång långhelg har jag lyckats få över lite bilder på en dator med internet. Här är några från en colab fest hos Elin och Linus i onsdags. För man måste passa på liksom.

Detta är Linus. Jag hade tyvärr ingen bild på Elin, men ni lär väl veta hur hon ser ut. Annars kan ni bara låtsas att det är hon på bilden också eftersom de ändå är tvillingar :P. (Ja Elin jag ska berätta att ni är tvåäggs eftersom man inte kan vara enäggstvillingar om man är olika kön och att ni inte är mer lika än vanliga syskon (söndagsfakta från oss till er)).

Här dansar vi i ett vardagsrum om det inte syns, och så avancerade vi till både altan och tak eftersom det är festa-ute-varmt numera. Hurra för det!

Ville bara visa hur fint vi gjorde oss i svartvitt och sedan snodde jag en bild från Majas facebook lite sådär brutalt eftersom den blev himla mycket bättre än min. Det är förstås Maja som har tagit båda bilderna. Den ena med min kamera och den andra med hennes. Jag har dock tagit mig lite redigeringsfriheter själv. Jag tror jag måste göra en lite grövre stilförändring för såhär vill jag se ut varje dag.

Förra veckan släppte Kan Dee sin Colour Collection och jag beställde hem ett nytt linne såklart. (Älskar Kan Dee om ni inte uppfattat det än). Denna gång blev det linnet Freedoom. Fick hem det igår (tog två arbetsdagar istället för en denna gång, fortfarande den bästa service jag vet existerar) och eftersom jag inte kan bärga mig när jag köpt nya kläder såg jag ut såhär idag i shorts trots att det tycks vara vinter än.

Passade även på att beställa hem ett nagellack i guld eftersom jag velat ha ett så himla länge! Fint!

I helgen har jag haft med mig kameran lite överallt men inte tagit särskilt mycket bilder. Det blir så när man har lite för roligt för att sitta med en kamera upptryckt i ansiktet. På översta bilden är Regnbågscupcaksen Victor gjorde i torsdags. Jag tror att receptet hamnar någonstans någon gång och någon gång då kommer väl reklamen. Andra bilden föreställer Elin när vi åt lite tårta i efterskott hos henne tills vi sedan drog till Henrik och festade i efterskott för honom. En av de bättre festerna på riktigt länge om jag får säga det själv. Och så på lördagen kikade vi förbi hos Erik och hängde lite. Bra helg.

Idag var jag och Maja på lunchföreställning i Studion. Konstig upplevelse att sitta och äta fisk vid ett långbord med 8 pensionärer men vi var nöjda med att sänka hela lokalens medelålder rejält! Spelade gjorde Emil Jensen och vi kände väl att man bara måste gå trots att det var mitt på dagen och man egentligen inte har tid bara för att man faktiskt blir lite lyckligare för varje gång man ser honom. Hur kan man inte bli lycklig åt någon som sjunger agnostiker-gospel i silverhängslen? Och så spelade han Så får du mig ändå igen såklart och jag blev fylld av allt mellan otrolig sorg och gränslös glädje samtidigt igen såklart eftersom det är en av de bästa låtarna som finns. såklart.

Hejhej. Jag vet inte om ni bryr er särskilt mycket men jag tänkte förklara min frånvaro. Sist lovade jag att visa er mina engångskamerabilder efter att jag hämtat ut dem från framkallningen. När den första rullen var kvar stod jag med 4 bilder jag betalat 109:- för (exkl. kameran) och jag var så himla besviken och arg. Sedan lämnade jag in de andra två rullarna och tänkte att "dessa var det iaf inget fel på" och står idag med ett total av 20 bilder från 3 engångskameror á 27 bilder. Många av dessa är dessutom helt oanvändbara, men jag tänkte i alla fall ta tag i lägga upp de här nu så att jag kan gå vidare med mitt liv. (Notera att dessa är mina 4 bästa bilder).

Sen sist har jag gjort bland annat: Förberett modevisning, festat, haft sleep over, ätit massa god mat, jobbat, pluggat, firat valborg på Scharinska och.. sånt där man gör. Nu ska jag börja ta bilder igen när jag släppt mitt kamerahat, för systemen sviker nästan aldrig i alla fall<3. Hejdå.

Här har ni lite mobilbilder från London. En del kanske är lite samma men jag tänkte att det ändå kan vara lite roligt att se.

Under vår resa bodde vi på ett hostel vid namn Piccadilly Backpackers Hostel eftersom vi fått tips om att det var prisvärt på grund av läget. Nedan följer några filosofiska bilder på saker vi gjorde på vårt rum.

Här sitter vi och förfekkkkkar och Amanda dricker resans favvovin Garganega som kostade oss strax över 3 pund/flaskan.

Och jag passade på att köpa mig en flaska Absolut eftersom jag är alldeles för snål för att köpa något annat än billigaste vodkan möjligt hemma då jag inte tycker det är någon större skillnad. Nu kostade den ändå 100:- mindre än den gör i ~Country of Sweden~, så jag passade på. Kan utvärdera det som att det endast smakade mer sprit än annars.

Här sitter vi på en liten pizzeria i Carnaby. Jag tycker att det är oerhört synd att vi åt lunch där istället för middag. För tydligen hade de live-jazz där på kvällarna.

Här åt jag tidernas godaste pizza. Bara färska råvaror typ champinjoner, spenat och de sötaste paprikastrimlorna någonsin. Så himla god! Översta bilden är vitlöksbröd fast på pizzadeg. Fantastiskt. Om någon minns/vet vad denna pizzeria heter så please tell me.

Vi åt också fish & chips mest för att man måste på en av tidernas konstigaste pubar nära Liverpool street. Det var en sportpub vars enda kundkrets var gubbar i 50-årsåldern iklädda kostym som spelade på spelmaskiner. Dessutom hade de en pool i källaren och hela lokalen luktade klor.

Och här äter vi en mycket välplanerad brunch på The Breakfast Club Soho. Maten såg fantastisk ut och smakade rätt bra också. Dock var personalen, helt motsatt all brittisk mentalitet vi upplevt, var fruktansvärt otrevlig. Det förstörde hela min förmiddag att gå runt och gå förbannad på det. Om ni ska gå på The Breakfast Club välj någon av de som ligger i östra London istället.

På flygplatsen på väg hem åt vi på Giraffe och jag lovar er, jag och Maja åt tidernas godaste getostmackor. Hela lokalen var otroligt mysig och välinredd. Dessutom serverades maten på något liknande skärbrädor i trä.

Medan vi väntade på maten såg vi ett berg till burgare och undrade vem tusan som beställer något så gigantiskt till lunch. Det visade sig såklart att det var Amandas kycklingmacka.

Inte mindre än två dagar bestämde vi oss för att ta oss ut till East London.

Efter att ha gått och gått längs med fantastiska hus tog vi oss hit. Efter att ha tagit oss hit med knapp tid kvar innan vi var tvugna att åka till vårt hostel coh byta rum bestämde vi oss att hit måste vi komma fler gånger.

För trots att vi inte var där under några dagar marknaden var öppen har Brick Lane de mest fantastiska Vintage-butikerna. En av dem är Blitz som vi råkade snubbla in på.

Och lite så här mysigt var det i nästan varenda butik. Även tidernas bäst gömda Beyond Retro ligger på en tvärgata här. (Lovar er att den var helt fantastisk). Jag kan bara önska att gatan hade varit lite längre.

Då var vi framme vid turistattraktion #2 nämligen St. Pauls katedralen. Den var invändigt helt stört mäktig, men där fick man inte fotografera. Bland annat har de ett "whispering gallery" i kupolen där man ska kunna viska och ljudet går runt hela kupolen och kommer tillbaka igen. Sedan klättrade vi upp för närmare 550 trappsteg för att komma till toppen av katedralen och sedan lika många ner igen. Jag har nog aldrig haft så ont i fötterna, men det var helt klart värt det. Tur att ni har mig och kan få se utsikten utan att gå ett enda trappsteg alls. Visst är det fint?

I London fanns väldigt mycket fin street art. Här är några av de jag gillade tillräckligt mycket för att stanna och fotografera.

Denna och även en annan målning av ROA snubblade vi in i precis som med grisarna jag och Maja hittade i Bryssel. Roligt sammanträffande även om han till synes varit nästan överallt.

När Victor såg denna bild frågade han: "Är det du?" Ja vet ni vad? Ja. Det har jag bestämt nu att det är det.

Och de här två sista är mina två favoriter just för att de är så välplacerade. Gillar när miljöerna är väl utvalda och hela helheten stämmer överens.